En hund. Som sörjer en död husse. En ledsen hund som saknar sin husse. En husse som aldrig mer kommer komma tillbaka. Som aldrig mer kommer gå promenader med hunden eller kasta pinnar. Tvärtombilderna gråter jag till också såklart: en död hund som en husse eller matte sörjer. Herre min påve. Jag vänder mig alltid om jag tittar på Blixten och är så glad att jag har honom och att han mår bra.
Jag kan bläddra igenom hur många sådana här ledsnahundbilder och bara sitta framför datorn med tårarna fallande nedför kinderna. Så himla sorgligt. Fina, fina hundar.
Bilden hittade jag här. (Det här var lucka 19 i Emilys julakalender)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar