måndag 6 juli 2015

Dobran gör Norrland - del 2!

Nu kommer del två på min och Daniels Norrlandsresa. Del 1 finns här.

Den andra dagen i Umeå regnade det och jag och Daniel gick på museum halva dagen. Kvinnohistoriskt museum hade vi blivit tipsade om och det var definitivt värt ett besök. På eftermiddagen var vi hembjudna på fika av instavänner, vilket ju i sig är ganska fantastiskt.


Nästa dag gick vi upp jättetidigt och styrde bilen ännu längre norr ut, nämligen till Luleå. Där regnade det ganska konstant, men vi turistade runt och tittade på staden och sevärdheter vi blivit tipsade om. Bland annat åkte vi ut till Mörön och blåste nästan bort av regn. Men Luleå var superfint trots regn! Dock fick vi nog vid ett tillfälle och tog bilen och åkte till Haparanda och över finska gränsen.








Jag var brutalt fascinerad över HUR JÄKLA LJUST DET VAR PÅ KVÄLLEN!! Har ungefär 100 bilder från dessa ljusa Luleå-nätter.



Detta är på NATTEN:


Fatta vad ljust!

Sen turistade vi runt lite mer, bland annat i Gammelstads kyrkstad.







Efter Luleå-dagarna började vår resa hemåt. Första stoppet var i Piteå för pizza (vulkan!) och bad (Piteå Havsbad!). Jag var ensam på stranden och i vattnet, men vad gjorde det? Det var härligt!





Slutmålen för första etappen på hemresan var Örnsköldsvik, igen. Vi hängde med Sverker och badade och grillade och hade det gött.








Och på söndagen, för lite mer än en vecka sedan, började sista etappen på hemresan. Klockan var sju på morgonen och vi hade en si så där 7 timmars bilresa framför oss. Denna dag var det såklart supersoligt och varmt. Vi lyssnade på en dålig ljudbok i bilen och när vi kom hem pussade vi på Blixten tusen gånger.


Det var en alldeles fantastisk road trip! En underbar semester! Förr mig som tidigare aldrig nånsin haft bil att tillgå på detta sätt så kändes det galet bra och så himla independent att kunna åka på bilsemester. Nu är jag jättesugen på att bila runt i Sverige ännu mer. Det är ju så sjukt fin överallt!

lördag 4 juli 2015

Den där bikinikroppen och alla tankar kring den

I eftermiddags var jag och badade. Med en vän. En person som jag inte är så van att vara så lättklädd tillsammans med. Så lättklädd som en är i bikini. Och det var inte ens jobbigt!! Det är nog första gången nånsin som jag badat med nån annan än Daniel och liksom känt mig helt bekväm. Bekväm med den där bikinikroppen. Ni vet, den där som en får när en tar på sig en bikini.

Jag har alltid varit så jävla rädd, så jävla obekväm av att vara så naken. Alltid har mina tankar varit fokuserade på hur jag ser ut. Hur kroppen ser ut. Är den ful? Tjock? Är den fel? Är den blek och hårig och valkig? Väller den över kanten på bikinitrosorna? Syns ryggfettet? Hur ser ansiktet ut? Håret, som ligger helt slickat längst huvudet och blött? Har sminket runnit? Jag har alltid varit så ockuperad av dessa tankar att jag inte kunnat njuta av att bada med andra. Och jag som älskar att bada.

Men nu har det gått femton år, tio år, fem år till. Och ett år längre än förra sommaren och jag har kommit femton, tio, fem, ett år längre. Blivit femton, tio, fem, ett år bättre på att faktiskt tycka att jag är helt okej. Duglig.

Idag när jag var och badade tänkte jag inte alls på om han tänkte på hur jag såg ut. Förutom att jag tänkte att jag inte tänkte på det. Och jag tänkte på hur jävla fantastiskt det är. Fyrverkerier och serpentiner-fantastiskt! Att ha jobbat bort så mycket av de jobbiga tankarna kring bikinisäsongen. Att istället för skam och självhat kunna känna att den som nånsin skulle tänka (eller säga!) någonting om någon annans kropp är ett jävla AS. Så fantastiskt att kunna lägga skulden där den hör hemma.

Och bara fokusera på att leka i havet som den säl jag är.

fredag 3 juli 2015

Stella Gibson i mitt hjärta!

Jag har blivit fullständigt överförtjust i Stella Gibson (aka Gillian Anderson) i tv-serien The Fall. Gibson är polis som har blivit inkallad till Belfast-polisen för att hjälpa till. Ett mord ska lösas. Den misstänkte mördaren, Spector, går fortfarande lös i staden. Jim Burns är Stellas kollega, alltså även han polis.

Stella är alldeles fantastisk hela tiden, men i den här scenen fick jag typ gåshud. Jim är en Snäll Kille och Stella ba totalt äger honom och säger typ NEJ DU ÄR EN MAN, DU KAN VARA ETT AS, ETT MONSTER OCH DU HAR GÅTT ÖVER GRÄNSEN.

Ta ansvar för dina jävla handlingar, Jim! Och tro inte att du är nån himla snäll liten ängel, så speciell och vänlig. Det är du inte.