En liten lista om 2013

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Började plugga inom vården. Köpte radhus. Blev hyllad av random person i SN. Firade ettårig bröllopsdag.

Har du några nyårslöften?
Ja, det har jag! Lite samma som tidigare år: att bli modigare och säga ja mer, istället för att säga nej och inte göra saker av gammal vana. Försöka simma mera. Jag älskar ju att göra det, men tar mig så sällan tid. Gå mer promenader och röra mig mer. Älskar ju att vara ute och nu när vi bor så himla nära skog och hav borde det bli lättare. Och lite andra löften eller önskningar eller vad en ska kalla det. Jag gillar nyårslöften. Inte när de är alltför strikta, men överlag tycker jag det är hoppfulla och det gillar jag.



Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Nej, mina vänner är skitdåliga på att få barn. Än så länge har ingen det!! Men min svägerska fick ett barn i mars.

Vilka länder besökte du?
Sverige. Inte mer än så.

Vilket datum från år 2013 kommer du alltid att minnas?
9 mars, när lilla Alice föddes, Daniels systerdotter. Midsommar 21 juni, för att det var en sån himla rolig fest! 16 december när vi fick tillgång till huset och 21 december när vi flyttade in.

Vad var din största framgång 2013?
Att jag gav upp mitt gamla jobb för alltid, både i tanken och i verkligheten och satsade helhjärtat på en ny väg, med både jobb, praktik och plugg.

Största misstaget?
Jag vet inte om jag gjort några stora misstag. Kanske när jag sade nej till saker som jag egentligen borde sagt ja till, men inte vågade. Men det finns inget direkt som jag kommer på.

Bästa köpet?
Vårt nya hem.

Vad spenderade du mest pengar på?
Samma svar som ovan. Helt sjukt egentligen att det kostar så mycket att köpa ett hus. Och då bor vi i ett billigt 70-talsradhus i en småstad. Vill inte ens tänka på hur mycket det kan kosta annars.

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Det mesta. Det har överlag varit ett bra år. Livet blir bättre för varje år som går, om en får vara så cheesy.

Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om 2013?
Defined Lines



Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Glad! Det gör mycket för humöret att faktiskt ha ett givande och roligt jobb.

Vad önskar du att du gjort mer?
Det jag planerat att göra, istället för att skjuta upp saker.

Favoritprogram på TV?
Tv-serier som jag upptäckt och älskat i år är: Pretty Little Liars, Breaking Bad, Homeland, Awkward, Orange is the New Black, Top of the Lake, The Mindy Project, Parks and Recreation (tänk att det fanns en tid, för bara typ 10 månader sen, då jag inte sett Parks and Rec och därmed inte visste vem min husgud Leslie Knope var. Sjukt!)

Vad gjorde du på din födelsedag 2013?
Jag var i Malmö på Vänsterdagarna, bodde hos Sverker och drack öl med Daniel, Patrik och Sverker på kvällen. Jag hade kalas nån dag innan och fick fina presenter.

Hur skulle du beskriva din stil år 2013?
Det gjorde jag i det här inlägget i julkalendern.

Här är listan för 2012 och 2011.

Med pyjamas/utan pyjamas

Idag är det en ledig söndag, vilket betyder att det är en ganska seg dag. Jag kom inte ur pyjamasen förrän efter elva nån gång. Jag har gått långpromenad med Blixten och Daniel har målat taket i hallen. I eftermiddag ska vi gå på bio, två stycken till och med! Perfekt söndagsnöje.

Jag kom i alla fall ur kattpyjamasen till slut och fick på mig jeans och en julklappströja. Det känns som mer rimliga kläder att åka in till stan i, än pyjamas. Men vad vet jag? Jag gick promenad i morse i de prickiga pyjamasbyxorna, så jag kanske inte är den som ska avgöra. Det tycker jag är en av de bästa grejerna med vinter och vinterjacka. Alla kläder döljs så mycket att ingen vet om jag bär pyjamas under. Ganska perfekt. 

(På översta bilden kan ni se glimtar av vårt enormt snygga röda kakel, original sen huset byggdes 1970). (Skoja, hatar det där kaklet och vill riva bort det så fort det går).

Status i flytten

Flytten och allt med det nya huset rullar på. Nu har vi bott här i en vecka och det är väl först nu som det börjar kännas lite mer ordnat. Hela den här veckan har liksom varit fullproppad och gått i 110. Jag och Daniel har bägge jobbat och det har varit jul med allt vad det innebär. Det känns som att resten av livet borde ta paus när en gör nåt så stort och tidskrävande som att flytta, men det gör ju inte det. En måste ändå gå till jobbet och komma hem sent när det är mörkt ute och då kan en inte plocka upp grejer ur flyttkartonger för en har inte fixat lampor i alla rum!

Antal skador i flytten: 3 vad jag vet: Emelie blev attackerad av en bokhylla och jag skar mig på glas som gått sönder samt fick en planka på näsan när vi skulle bygga ihop sängen. Typiskt mig att göra mig illa. När vi flyttade från Malmö ramlade jag ur flyttbilen och landade så illa att jag bröt armen.

Antal saker som gått sönder: 1. Datorn :(

Antal dagar vi haft besök här i det nya huset: 8 av 8.

Antal gånger jag och Daniel ropat nåt till varandra och inte hört på grund av att huset är så mycket större än lägenheten och vi inte riktigt är vana än: ungefär en miljon.

Antal gånger jag svurit över att jag inte orkat packa upp mina kläder än så alla kläder jag äger ligger i svarta sopsäckar: varje morgon.

Antal rum som i princip är helt tomma för vi har inte möbler nog: 1, allrummet. Det är nog mitt favoritrum i hela huset, men jag vet inte riktigt hur vi ska möblera. Det är där braskaminen står och det är ett himla mysigt rum, men just nu har vi inga möbler alls att ställa där, så det ser lite sorgligt tomt ut. Men jag tänker att, äh, det fylls upp snart nog.

Antal gånger jag stannat upp och bara tittat mig omkring och känt mig hemma och lycklig i hela kroppen: ingen. Skoja! Händer typ exakt hela tiden. Speciellt händer det att jag stannar upp och tittar på innergården och längtar tills vår och sommar när den är ännu lite mer användbar. Nu är det mest Blixten som använder det. Han har hängt där med två olika hundpolare, Wille och Lyra. Vi har verkligen bästa gården för småhundar.

I GET IT!

Under julhelgen har jag börjat titta på Awkward. Det är faktiskt himla roligt. Jag älskar känslan av att hitta en helt ny serie och att sedan ha flera säsonger framför mig att njuta av. Jag tittar ju på Homeland också, är i mitten på säsong 2, men det ligger på stationära datorn och den gick sönder i flytten :(:(. Nu startar den inte och det känns himla sorgligt. Tur visserligen att bara en grej gick sönder i flytten, men var det tvunget att vara datorn?!?

God Jul!

God jul från mig och Blixten!

Här kommer årets försök till en fin julbild:

Blixten fattar inte grejen med att posera och ville bara titta på fåglarna utanför (vi har två fågelholkar på innergården). 

Lucka nr 24; berätta om en gång när du kände dig älskad.

Det är de små sakerna som gör att jag känner mig älskad. Varenda gång Daniel låter mig ta sista godisen eller låter mig välja tv-serie och vi tittar på Extreme Couponing eller Here Comes Honey Boo Boo även fast jag vet att han avskyr det. Men han tittar för min skull. Eller när jag håller en lång rant om My Big Fat American Gypsy Wedding så lyssnar han faktiskt och kommenterar. Eller när han har hämtat ut ett postpaket och låter mig öppna det eftersom han vet att jag älskar att öppna paket. När han struntar i ett dricka mjölk på kvällen även fast han var sugen, så att jag ska få en skvätt i mitt morgonkaffe. Det faktum att vi alltid skickar ett Godnatt-sms till varandra när vi sover ifrån varandra (vilket är ganska ofta när en jobbar skift och natt).

De stora gesterna är så klart fina de med, men det är de små som gör att jag känner mig älskad varenda dag. Det är de små sakerna som är så fantastiskt värdefulla.

(Det här var lucka 24 i Emilys julkalender och med det den allra sista lucka för i år)

Typiskt bra tillfälle för nån ond att attackera

På tal om förra inlägget om ensamhet, fast kanske mer skojfriskt/skitläskigt: i natt ska jag sova ensam i nya huset! Det är dagen före julafton och Daniel jobbar natt, så jag måste sova helt själv. Jag gillade inte att sova ensam i lägenheten, och tanken på att göra det här är inte rolig. Vi har bara bott här i två nätter, i natt blir alltså den tredje, och nu ska jag sova helt själv!! Typiskt bra tillfälle för mördare/spöke/panter eller nåt att slå till och attackera. Tur att jag har Blixten, annars hade jag gått under. Han är kanske inte särskilt stor eller skräckinjagande om nu attacken skulle komma, men han är i alla fall mjuk och go och sällskaplig.

Alla ljud är nya i huset och allt mörker är nytt och annorlunda. Vi har inga persienner eller rullgardiner så valfritt spöke eller allmän odåga har fri sikt in. Usch, nu tänker jag att jag inte borde skrivit detta pga nu kommer jag jinxa hela situationen. Men, det får bära eller brista. Själv måste jag vara och sova måste jag göra.

Lucka nr 23; berätta om en gång när du kände dig ensam.

Tänk att det redan är dags för lucka 23 i julkalendern. Va fort tiden går. Fast december är väl en typisk snabb-månad. Allt går fort, för det är så mycket som ska hända.

I alla fall. Ensam. Ensamhet. Vilket läskigt ord det är ändå, tycker jag. Jag har ofta känt mig ensam. Alltså ensam på ett negativt sätt. Själv tycker jag om att vara och att vara själv ibland ser jag bara som en tillgång. Men jag avskyr att känna mig ensam. Och ensam betyder ofta för mig: utanför. Jag är på nåt sätt så van att känna mig utanför och jag hatar verkligen den känslan. Egentligen borde jag ju bara strunta i den känslan och tänka att jag vill inte vara med någon som inte vill vara med mig. Men så lätt är det ju inte. Ensam är ofta lika med utanför, för mig. Jag kan känna mig jätteensam när jag ser att någon eller några av mina kompisar gör något roligt tillsammans och jag inte är med. Jag inte blev inbjuden eller frågad. Det kan handla om jättesmå saker, men det där lilla ensamhetssticket i bröstet känns. Även fast det bara är litet kan det bränna rejält.

Ensamhet är så fult på nåt sätt. Så smutsigt och kladdigt och sorgligt och ledsamt. Jag arbetar inom äldreomsorgen och ser ensamma människor varje dag och är så tacksam för att jag faktiskt inte är helt ensam. Även i de jobbigaste ensamhetskänslorna så har jag alltid min lilla familj, Daniel och Blixten. Men med kompisar, där har jag det mycket svårare. Det har jag alltid haft.

(Det här var lucka 23 i Emilys julkalender)

Lucka nr 22; berätta om det du tycker är vackrast hos dig själv.

Om vi nu ska köra den här luckan helt utseendemässigt (för det är enklast) så väljer jag min lugg. Jag fullkomligt älskar att bära lugg och tycker det är snyggast nånsin. Nu är ju det bara hår och nåt som växer och ändras, men det är en del i varför jag gillar lugg. Jag älskar förändring och luggen växer hela tiden ut och kan kan klippa den kort, vilket ger ju lite olika frisyrer alltefter veckorna går och det passar mig perfekt.

Jag har haft lugg ganska länge, och i olika omgångar och perioder, men jag har också varit helt lugglös i ganska modern tid. 2009 hade jag svinlångt hår och ingen lugg alls, alltså luggen var lika lång som håret. Det var riktigt Gwyneth-hår. Nu tänker jag att det skulle vara ganska ballt att ha sån frisyr igen, men herre min påve, så lång tid det tar att växa ut det.

Jag är väldigt kär i lugg och känner mig inte riktigt som mig själv utan den. Resten av frisyren, färgen och längden och klippningen, kan jag variera på olika sätt, men luggen den ska vara där. Älskar min lugg.

Och bara för att vara den som är den säger jag min näsa också. Den tycker jag är himla vacker. Mest för att jag kommit över alla komplex jag haft för näsan. Den är stor och den är ful, den är mitt i och den tar plats, men den kan vara vacker ändå.

(Det här var lucka 22 i Emilys julkalender)

Lucka nr 21; berätta om vad ‘mode’ betyder för dig.

På ett sätt är väl mode det som är modernt, det som är trendigt. Och på det sättet kan jag tycka att mode är ganska tråkigt och ointressant. Inget för mig och inget jag bryr mig om. Men om jag viddar begreppet till att betyda kläder och hur jag klär mig och ser ut, då blir mode väldigt viktigt och roligt. Kläder och smink är jätteviktigt för mig och jag känner mig bara rätt och som mig själv när jag har på mig kläder jag gillar, trivs i och känner mig snygg i. Jag tycker livet blir så himla mycket roligare och enklare om jag känner mig snygg och skulle aldrig nånsin gå runt i mjukisbyxor och foppatofflor. Det är så meningslöst att gå runt och känna sig ful, och jag tycker allt blir lite bättre, roligare, glittrigare om jag är snygg. Sen betyder "snygg" olika varje dag, men själva känslan måste vara där.

(Det här var lucka 21 i Emilys julkalender)

Lucka nr 20; berätta om din student.

Jag hade svinkul på min student. Jag älskade att ta studenten. Det var så skönt att allt var över och att vuxenlivet skulle börja (även om jag inte hade en aning om vad det skulle innebära).

Det var uselt väder på min student. Det regnade och var grått. Men vad gör det, när en har så kul? Vi började med champagnefrukost, följt av båttur i skärgården. Sedan är det tradition att alla skolor samlas vid Stadshustrappan i Nyköping och härjar. Sen är det kortege och efter det hem till familjerna på fest. Sedan ägnades hela kvällen åt att åka hem på hemvisiter till alla i klassen. En ganska underbar tradition och vi höll på exakt hela natten. Jag var en jäkel på att fota, men inte lika bra att hamna på bild själv. Så jag har massor av bilder från den här dagen, men inte alls särskilt många på mig.

Nästan alla bilder på mig är av det här slaget:

Mycket suddigt. Men det visar ju hur skoj vi hade. Jag minns att jag fick tömma minneskortet i kameran under tiden jag var hemma och kalasade med min familj, innan vi skulle ge oss iväg på hemvisiter, för jag hade fotat minnet fullt.

Min hemvisit låg precis mitt i natten, vid tre-snåret, och då satt vi på altanen och drack cider. Hemma hos Björn (tror jag) fick vi kanelbullar och mjölk, hemma hos Robert fick vi bål på vodka och cocktailbär, och hemma hos Camilla fick vi fil och flingor (typ vid sju på morgonen). Vi var hemma hos nästan alla i klassen och alla föräldrar bjöd på mat och dricka. Så himla mysigt och trevligt.

Så här skrev jag om studenten precis dagarna efter (på Lunarstorm!):

ahhh! studenten igår, sjukt kul. inte alls sorgligt, men det kanske kommer, om en vecka eller så kommer ångesten..
igår var den bästa dagen någonsin.
dagen började med att malins mammma hämtar oss för att åka till champagnefrukosten i gamla oxelösund. där tog vi snygga klasskort och drack champagne och sedan så började det regna. då sjönk humöret till noll, men va fan det slutade ju och vi for, tillsammans med brevik, ut till espskär. trevligt. speciellt när henning spelade på båten, bra initiativ henning, sånt uppskattas av hela klassen!
sen betygsutdelning och stipendieutdelning (alla gick till natur, ja praktiskt taget i alla fall..). sen for vi tillbaks till oxelösund och lämnade av brevik. och då började vi få upp känslan liksom...
sedan bar det av till nyköping och våran mottagning och kortegen..vi trodde våran snygga enskildahjärtaper-vagn inte kommit men som tur var hade vi fel och efter mycket om och men så hittade vi den. kortegen var helt sjukt kul, liksom att stå på stadshustrappan och hela stan står och grattar oss! mitt i kortegen öppnade himlen sig och världens skyfall föll ner över oss. vi blev dyngsura och när vi gick in i en trappuppgång för att värma oss lite, så blev vi sjukt utskällda av en gammal gubbe. sådant förhöjer ju verkligen stämningen...haha jag och cam fick tokryck och började skrika att detta skulle han få ångra, gubbjäveln och ”vi vet vad du bor!”..haha
sen åkte jag hem med petro, vi var helt genomblöta och använda våra studentskyltar som regnskydd!när jag kom hem så vart det att dricka champagne och fira med familjen och släkt och vänner. tack för alla fina presenter!
efter det så var det dags för hemvisiter, såå kul! allas familjer är så mysiga! hihi..
mitt i allt så far vi in till nyköping och träffen, väl där kommer vi inte in för vi har så klart inte leg med oss..  så vi fick vänta utanför i cirkus två timmar, men det var ändå ganska så trevligt..
dagen avslutades med ett dopp i poolen hos matilda. dock var det endast fyra stycken som badade, björn, jimmy, pernilla och matilda själv..
bilder från dagen finns att hitta under prylar, so check it out (det är värt det, jag lovar)!
som stina sade ett antal gånger igår; det är som att längta efter julafton i tre år och sen kommer julafton aldrig tillbaka... såå sant så sant.
egentligen så älskar jag ju alla i klassen, och jag kommer att sakna er såå..faktiskt (eller hur dalila?).
sist men inte minst vill jag bara säga att karro är ju en sån som är liksom, bra initiativ karro! :]

Herre min påve. Det har jag inte läst igenom på många år, men den texten fångar nog känslan ganska bra. Jag var glad och förvirrad och orolig och lycklig och samtidigt ganska deppig. Det var en konstig tid. Men just studentdagen var fantastiskt rolig. Under de tre gymnasieåren hade jag inte varit så jättebra kompis med folk i klassen, jag hängde mest med mitt gäng. Men i trean nån gång så kollapsade gänget ganska rejält och jag blev tvungen att bredda min vänskapskrets. Så jag hann verkligen börja gilla mina klasskompisar innan studenten. Vilket gjorde det hela liksom ännu lite bättre. Precis efter studenten åkte jag till Hultsfred och levde festivallivet och tyckte att allt var ganska gött.

(Det här var lucka 20 i Emilys julkalender)

Det är först när man ger upp som det blir nåt nytt

Idag kände jag mig lite krejzy bananas när jag vaknade så det fick bli snelugg idag. Det känns lite knäppt, men också ganska fint. Jag tycker jag ser ut som jag gick i mellanstadiet, men det kan ju vara kul ibland.

Och det är ju fredag så varför inte bära värsta kopparmetallictröjan? Tillsammans med halsband i både guld och silver. Det kan inte bli för mycket metallic. More is more, säger jag.

Och förresten, titta vad tomt det är i lägenheten:

Vuxenpoäng: en miljon!

Den här veckan har jag och Daniel gjort någonting alldeles enormt stort och vuxet. Vi har nämligen köpt hus!

Från och med nu ska vi lämna vår trånga lägenhet och bo stort, med massa utrymme. Med en braskamin och tegelvägg och en tomt där Blixten kan springa varv efter varv. Med tvättstuga och två toaletter, sånt är lyx för mig. Tänk vad underbart att kunna tvätta utan att behöva boka tid i flera veckor innan och sen springa tre trappor upp och ned under hela tvättiden.

Nu väntar inflytt på lördag och sedan något helt nytt: att ta mig an ett helt hus och inreda och renovera. Så himla spännande. Jag kommer hänga på inredningssajter och designbloggar. Allt för att få inspiration och lära mig mer. Det som känns allra bäst är att vi kommer få så mycket större än vad vi har nu. Nu bor vi i en liten tvåa på tredje våningen och jag är så himla trött på det. Trött på att trängas. Vi kommer att flytta till ett helt nytt område, vilket också är spännande. Vi kommer få nära till skog och bo tre minuter från havet. Det känns ganska så bra.

Vitt och ljust är det också, och det gillar jag. Speciellt den mörka delen av året. Jag blir lugnare i miljöer som är ljusa och inte så hetsiga.

Som vi har burit kartonger och packat och rensat och slängt och skänkt. Alla stora möbler flyttar vi på lördag och då flyttar vi in på riktigt (jag vägrar flytta in innan det finns internet). Oj, vad jag längtar!

Lucka nr 19; Berätta om ett foto som berör dig.

Det må vara klichéartat men såna här bilder som susar runt överallt på nätet kan få mig att storgråta:

En hund. Som sörjer en död husse. En ledsen hund som saknar sin husse. En husse som aldrig mer kommer komma tillbaka. Som aldrig mer kommer gå promenader med hunden eller kasta pinnar. Tvärtombilderna gråter jag till också såklart: en död hund som en husse eller matte sörjer. Herre min påve. Jag vänder mig alltid om jag tittar på Blixten och är så glad att jag har honom och att han mår bra.

Jag kan bläddra igenom hur många sådana här ledsnahundbilder och bara sitta framför datorn med tårarna fallande nedför kinderna. Så himla sorgligt. Fina, fina hundar.

Bilden hittade jag här. (Det här var lucka 19 i Emilys julakalender)

Lucka nr 18; berätta om en ikonisk/historisk person som inspirerar dig.

Jag vet inte hur långt bak en måste gå för att kallas historisk eller ikonisk, men jag väljer en person som blev historisk 1997. Det låter ju inte som så länge sen, men om 50 år kommer det vara det. Lite så tänker jag. I vart fall så väljer jag Sarah Wägnert!

Och vem är det då, tänker ni? Jo, det är undersköterskan som 1997 gick ut i media och slog larm om att det förekom vanvård på äldreboendet där hon arbetade, och senare gav namn till Lex Sarah, den del i SoL och LSS som handlar om rapporteringsskyldighet för omsorgspersonal angående missförhållanden. Alltså att den som arbetar på till exempel ett äldreboende har en skyldighet att anmäla ett missförhållande eller en risk för missförhållande, så det kan bli utrett.

1997 Sarah var 23 år och arbetade på ett äldreboende i Solna. Hon fick nog av chefer som inte lyssnade och inte gjorde någon förbättring, så hon ringde Rapport och berättade exakt hur det stod till på boendet. Hon berättade om boende som fick ligga i timmar och ropa på hjälp. Hon berättade om trycksår som inte behandlades rätt. Hon såg det som en sista chans för att hjälpa de äldre som bodde där. Nyheten slog ned som en bomb i Sverige och 1999 tillkom Lex Sarah till Socialtjänstlagen och därmed ska alla som arbetar inom äldreomsorg och olika typer av funktionsstöd anmäla missförhållanden.

Jag tycker det är så sjukt tufft att gå ut i media och berätta om den verklighet som många äldre levde i. När Wägnert gjorde det var hon banbrytande och riskerade sin anställning. Nu ser det inte ut så längre, nu har alla en skyldighet att anmäla. Jag hoppas att jag kommer vara lika ball och stenhård som Wägnert i mitt yrke. Kämpa för att alla äldre ska ha det alldeles fantastiskt bra. De som är gamla nu är de personerna som byggde det landet vi lever i och de förtjänar det allra bästa.

(Det här var lucka 18 i Emilys julkalender)

Lucka nr 17; berätta om hur du skulle vilja se ut om du fick drömma.

Om jag fick drömma helt fritt:

• Skulle jag ha hår som jag kunde ändra från dag till dag. Ändra frisyr och längd hela tiden. Ändra färg efter dagens känslor. Kort ibland, långt nästa dag. Helt fritt. Magiskt hår. Det hade varit drömmen. 

• Skulle jag ha tatueringar på både armar och ben. Men som kan försvinna lika fort som de kom, om jag känner för't. 

• Skulle jag äga exakt de plaggen jag är sugna på en viss dag, så jag precis alltid kan klä mig precis så som jag vill.  

(Det här var lucka 17 i Emilys julkalender)

Lucka nr 16; berätta om det bästa köpet i ditt liv.

Det finns ingen tvekan om svaret till den här luckan; det är Blixten, såklart.

Min finaste lilla hundkompis. Som gör varje dag lite bättre, lite ljusare, lite roligare. Som älskar att gosa lika mycket som han älskar att leka med pinnar ute i skogen. Som är bästa sällskapet vare sig vi ligger i soffan eller är ute på äventyr.

Han är mitt bästa köp. Mitt största rent känslomässigt och det som påverkat mitt liv allra mest. Jag kan inte tänka mig mitt liv utan honom. Han är definitivt det mest genomtänkta köpet också. Gud, så länge jag (vi!) gick och funderade och tänkte och längtade innan vår lilla Blixt kom in i vårt liv. Jag är så himla glad att vi vågade ta steget att skaffa hund. Och att det blev just han som blev vår.

(Det här var lucka 16 i Emilys julkalender)