Jag är ganska så usel på att träna. På att röra mig överhuvudtaget. Jag gillar att vara inne och leka stillsamt. När jag var liten och gick hos dagmamma fick jag smeknamnet Innegris. För att jag ville vara inne och leka. Jag ville spela spel eller klä ut mig eller fantasileka med dockor och mjukdjur. Inte springa ute i skogen och härja. Så är det till viss del fortfarande. Även om jag slutat leka med dockor. Jag har det allra bäst inomhus. Jag avskyr att både frysa och svettas och trivs där man kan kontrollera temperaturen själv. Inne. Så att gå ut och springa eller liknande kommer jag nog aldrig att göra. Eller typ åka skidor eller långfärdsskridskor. Nej, nej.
Gym då? Det är ju inomhus. Där kan jag ju träna. Icke! Jag lider av total gymskräck. Det känns väldigt läskigt att gå till ett gym och träna. Jag skulle inte ens veta hur jag skulle göra. Jag har bara varit på ett gym en gång. När jag gick i typ nian och på idrottslektionen gick vi till ett gym och alla skulle prova redskapen och lära sig. Det är enda gången. Nej, om jag ska röra på mig måste jag hitta på nåt annat. Men det är ju så svårt. Ursäkterna och undanflykterna är ju så många. Och lätta att komma åt.
Men jag gillar att simma. Eller jag älskar att simma. Det har jag alltid gjort. Och jag är snabb också. I bassängen. Så gå och simma skulle jag gärna göra. Men nu är det så att det enda badhuset som finns i min stad håller på att renoveras och håller därför stängt. Till november. Och dit är det ju ganska långt.
Går promenader gör jag ju. Flera stycken varje dag. Men jag vill alltid gå mer, gå längre. Helst vill jag ta med mig hunden, men han orkar inte riktigt, han är fortfarande så liten. Åh, som jag längtar tills i vår. När han är lite större och orkar lite mer. Jag kan verkligen se framför mig alla promenader vi ska ta i vårvärmen. Men varför är det så svårt att ta mig ut själv? Just nu? Främst är det ju så himla tråkigt att gå ensam. Lyssna på musik kan jag ju visserligen göra, men jag blir så världsfrånvänd då. Det är lätt att bli påkörd eller nåt. Speciellt om det är mörkt. Och det är ju en till grej. Mörkret. Det är inte lätt att ha energi och gå ut och röra på sig när det är kolmörkt ute. Inte för mig i alla fall. Men jag borde.
Den här vårvintern ska bli den första då jag verkligen rör mycket på mig och går många, långa promenader. Inga undanflykter gills!
2 kommentarer:
haha, jag känner igen mig en del. nog för att ag njuter av att vara ute för det mesta, men ändå så är jag en riktig innegris. och gym går jag bara på med mannen min, ensam är det för läskigt. men simma, det är min grej. älskar't. (när jag var liten önskade jag jämt att jag vore en sjöjungfru,)
känner igen mig jag också. måste verkligen börja röra på mig mera, den här våren och det här året ska bli året när jag börjar röra på mig mycket mer!
Skicka en kommentar