En lördagkväll

Igår gjorde jag något som det var himla längesen jag gjorde. Jag gick ut. Alltså på krogen. Bland utklädda Halloweenhäxor och annat löst folk. I Nyköping. På Cocktails & Dreams. Det är inte ofta jag gör det. I Malmö hände det betydligt oftare. Men utelivet är så fantastiskt mycket bättre i Malmö än i Nyköping. Urvalet är större, musiken som spelas är faktiskt bra och det är så mycket mer folk där. I Nyköping känner jag ju liksom knappt någon. Jag har inte bott här i trakterna på flera år och flera av de människor jag kände när jag bodde här tidigare har flyttat. Andra, till exempel människor som jag kände i gymnasiet kan jag ju visserligen träffa på ute, men de är inga jag direkt vill mingla med. Jag känner ju inte dem längre och de känner inte mig. Jag känner bara mina vänner och de vill jag hellre umgås med på hemmafester inte ute på krogen med hundra andra fulla människor som röjer runt och lyssnar på dålig musik. Visserligen älskar jag att dansa, men även det funkar ju utmärkt att göra hemma. Jag älskar även att prata och det kan man verkligen inte göra ute. Inte på Cocktails & Dreams i alla fall. Det var första gången jag var på just det stället i just den formen (det vill säga jag har varit där innan men då hette det nåt annat och ägdes av någon annan). Jag var inte överförtjust. Men det var nog inte ställets fel, utan mer mitt. Jag tycker helt enkelt inte att det är så kul att gå ut på krogen. Det ger mig ingenting alls. Det är så meningslöst. Jag är hellre på en hemmafest med de människor jag gillar. Lyssnar hellre på musik som jag valt och sänker när jag vill prata och höjer när jag vill dansa. Jag är hellre med några få (men underbara) människor än massa folk jag inte känner. Ganska logiskt egentligen.