torsdag 31 maj 2012
Klänning som kjol
Idag använder jag gårdagens klänning som en kjol. Det är okej att använda samma kläder två dagar i rad. Eller fler. Jag gör nästan alltid det med nya plagg som jag älskar. Då vill jag aldrig ta av mig dem. Fast det måste jag ju. Tröjan använder jag bara mest för att det är aningens kyligt ute och jag vägrar frysa. Det är det värsta jag vet.
Nu ska jag kila iväg till jobbet och såga lite stål tills klockan 22 ikväll.
Kommer ni ihåg VHS?
När jag var yngre så ägde jag en massa bra film. På VHS. Nu, flera år och flyttar senare, har jag ingen koll på var de filmerna är. Och även om jag hade det, så kan jag ju inte titta på dem. För jag har ingen VHS-spelare. Vem har det nu för tiden? 10 Things I Hate About You har jag visserligen köpt på DVD i efterhand. (Inte kan jag leva utan att ha den fantastiska filmen i min bokhylla.) Men alla de andra har jag inte alls längre. Varför har ingen kommit på ett sätt att med ett superenkelt knapptryck förvandla VHS-filmer till DVD? Eller varför förvandlades inte alla VHS-filmer automatiskt till DVD när VHS dog ut? Det skulle varit så himla mycket bättre. Istället får en leva ett halvfattigt liv, utan några av sina bästa tonårsfilmer. Åh, så jag älskade Crazy/Beautiful. Jag kunde hela filmen i huvudet, kunde säga varje replik. Jag tyckte den var helt fantastisk och ville också hänga i L.A och ha en snäll latinokille. Inget av det hände dock. Och nu kan jag inte ens se det på film. För jag har ingen himla VHS-spelare.
onsdag 30 maj 2012
Gult och blommigt
Idag hade jag på mig en ny klänning. Den är gul och blommig och ganska så somrig. Dock var vädret allt annat än somrigt, så det fick bli tajts under.
Recept på Grekisk Kesoröra
Här kommer receptet på kesoröran. Den var fantastiskt god och eftersom det blev efterfrågat så kommer det här:
Till fyra personer:
Finhacka en halv rödlök, en burk kalamataoliver, avrunna, och en halv gurka. Blanda allt med 500 g keso. Pressa ner två vitlöksklyftor och krydda med svartpeppar och oregano. Grovhacka en halv kruka basilika och ha i. Ät!
När jag åt röran dagen efter (för det blev över) så blandade jag i sallad, mer gurka och skurna tomater. Det blev så himla gott! Jag kan tänka mig att den här röran skulle vara underbar till grillat.
(Receptet kommer alltså från Linas Matkasse och är på intet sätt mitt)
Till fyra personer:
Finhacka en halv rödlök, en burk kalamataoliver, avrunna, och en halv gurka. Blanda allt med 500 g keso. Pressa ner två vitlöksklyftor och krydda med svartpeppar och oregano. Grovhacka en halv kruka basilika och ha i. Ät!
När jag åt röran dagen efter (för det blev över) så blandade jag i sallad, mer gurka och skurna tomater. Det blev så himla gott! Jag kan tänka mig att den här röran skulle vara underbar till grillat.
(Receptet kommer alltså från Linas Matkasse och är på intet sätt mitt)
Väx då, för tusan!
Det känns som att jag alltid har axellång hår eller kortare. En permanent page. Men det är ju faktiskt inte helt sant. Jag har långt hår ibland. När jag har tålamod nog att spara ut det (eller inga pengar att gå till frisören för).
Sommaren 2009 hade jag något som för mig är skitlångt hår. Det kanske inte ser mycket ut för andra, men jag är van att knappt kunna få upp det i en hästsvans. När håret såg ut som det gör på de här bilderna, då kunde jag slänga upp det i en knut mitt på huvudet helt utan ansträngning. Jag kunde känna det fladdra längst ryggen när det blåste. Det fick chans att bli tovigt (vilket det aldrig annars blir).
De här två bilderna fån 2009 är min målbild just nu för hur jag vill ha mitt hår. Jag vill ha långt hår igen. Även om det kommer att ta ett år. Nästa sommar. Då jäklar ska det vara under axlarna. Lite slängande sådär. Det enda som är dåligt när mitt hår är långt är att det är så förbaskat platt. Det är det ju annars också, men det syns inte lika tydligt. Men jag får embracea min inre Gwyneth. Hennes hår är långt som tusan och ännu plattare än mitt. Och det är ju görsnyggt.
Sommaren 2009 hade jag något som för mig är skitlångt hår. Det kanske inte ser mycket ut för andra, men jag är van att knappt kunna få upp det i en hästsvans. När håret såg ut som det gör på de här bilderna, då kunde jag slänga upp det i en knut mitt på huvudet helt utan ansträngning. Jag kunde känna det fladdra längst ryggen när det blåste. Det fick chans att bli tovigt (vilket det aldrig annars blir).
De här två bilderna fån 2009 är min målbild just nu för hur jag vill ha mitt hår. Jag vill ha långt hår igen. Även om det kommer att ta ett år. Nästa sommar. Då jäklar ska det vara under axlarna. Lite slängande sådär. Det enda som är dåligt när mitt hår är långt är att det är så förbaskat platt. Det är det ju annars också, men det syns inte lika tydligt. Men jag får embracea min inre Gwyneth. Hennes hår är långt som tusan och ännu plattare än mitt. Och det är ju görsnyggt.
tisdag 29 maj 2012
Aubergine (inte aborigin)
Härom dagen åt jag det här (från Linas Matkasse). Personligen tycker jag att aubergine är lite gott, men mest ganska värdelöst. Smaklöst och lite vattnigt. Men kesoröran. Med lök och oliver och gurka och basilika. Herre min påve så god den var! Den kommer jag att laga massor av gånger till.
(En gång på Scenproduktion gjorde vi en utställning som gick ut på att falsifiera historien. Min grupp baserade vår utställning på auberginer och att de var de som var urinvånarna i Australien. Små, söta, lila grönsaker. Istället för människor. Vi tog bisarrt roliga foton på auberginer ute på stan i Malmö. Det var en rolig uppgift.)
Opponering
Nu har den här nyduschade, nervösa tjejen, som jobbat från sex i morse, precis haft ett skakigt opponeringsseminarium. Via Skype. Skype är så inte min grej. Jag blir alldeles meganervös och sedan glömmer jag att det är "live" och tror det är inspelat material osv. Hoppas jag låter smart och trovärdig i alla fall. Det hela gick nog bra. På söndag har jag final deadline på min essay. Sedan har jag sommarlov. Ja, jag tänker fortfarande kalla det sommarlov. Även fast jag inte vet vad jag ska göra i höst, så egentligen är det inte lov från något. Så det så.
(Varför ser min lugg helt sneklippt ut? Det är den inte.)
måndag 28 maj 2012
Lipstickgate
Såhär megasnygg är Gate från Make Up Store. Det är ett sheer läppstift, det vill säga färgen är inte så tokstark, utan vad jag skulle kalla alldeles lagom. Jag fullständigt älskar den här färgen. Helt galet egentligen att jag kan bli så kär i ett läppstift. Men det är ju bara så himla fint.
Jag tror orange är min grej. Rött läppstift och jag har aldrig kommit jättebra överens. Jag tycker det är snygg, men det känns inte riktigt jag. Rosa är ju fint också, men ibland kan det bli för mesigt. Jag tror att orange är min grej. Min färg. Jag har ett läppglans från Max Factor i orange (eller Coral heter det om vi ska vara noga) och det är alldeles dösnyggt. Gate kan nog ses som dens storasyster. Lite mer styrka, lite mer färg. Precis perfekt.
Lite matlagning
Förra veckan hade vi en sån där matkasse, som en beställer och så kommer det mat hem. Det sista att laga var tandoori-kyckling och det lagade jag igår. Det var superlätt och blev himla gott. Jag åt det till matlåda på jobbet idag och det funkade bra som matlådemat.
Det var en massa grejer i. Bland annat malen ingefära och honung och citron.
Jag skar mig på fingertoppen när jag skulle skära upp lök. Ett litet misslyckande, men det är bara på med plåster och fortsätta med matlagningen.
Lite såhär såg jag ut när jag lagade mat.
Jag hade på mig tjusig klänning och röda läppar.
Jag mixade ihop alla ingredienserna till en pasta, som jag smetade på kycklingen.
Sedan åkte allt in i ugnen.
Såhär gott blev det när det var klart!
söndag 27 maj 2012
Läppstiftslycka!
Jag har ett nytt rött/orange läppstift! Det heter Gate och kommer från Make Up Store och jag känner att vi kommer att bli bästa vänner. Det är liksom lite lagom täckande, inte för mycket, vilket jag gillar och färgen är så härligt lagomröd. Detta kommer bli välanvänt den närmsta tiden, skulle jag tro.
Balkongen får sommarkläder
Idag var jag och min kära sambo iväg på Rusta och Coop Forum för att försöka hitta billig, enkel och fin trall till balkongen. En sådan som en bara kan lägga på, som kommer i små rutor liksom. Det skulle vara så fint, mycket finare än den otrevliga, fula, gröna mattan ("konstgjort gräs") som vi har nu. Dock hittade vi ingenting. Men den gröna mattan är trevligare att gå på än betonggolvet som är under, tycker jag, så den får väl vara kvar ett tag till då. Bara för att jag blev så besviken över trallen så köpte jag en tjusigt sommarkaramellig plastmatta till balkongen. Den piggar upp och eftersom att den är i plast behöver jag aldrig ta in den och skydda ifrån regn (smart jag!).
Eufori
Jag tittar aldrig på svenska Melodifestivalen, men Eurovision brukar jag alltid försöka kasta ett getöga på. Det gjorde jag igår med. Halv elva, någon gång, efter att Danne kommit hem från jobbet slog vi på Tv. Jag ville ju se Loreen, som jag aldrig sett sjunga låten, och jag hade heller aldrig hårt låten i sin helhet. Och det vill en ju. Jag vill ju veta vad jag hejar på. I vart fall så slog jag på Tvn när Malta sjöng och dog lite över att det var så himla många länder med och tävlar. Sedan höll jag på och få dåndimpen när jag upptäckte att hela 42 (!) länder skulle ge poäng. Det här kommer ju ta hela kvällen tänkte jag. Och det gjorde det.
Jag är en sådan himla medgångssupporter. Går det bra för Sverige tycker jag vad som helst är kul. Då kan jag titta på curling eller längdhopp eller, som nu, Eurovision Song Contest. Allt som Sverige är bra på gillar jag att se. Jag gillar att se Sverige vinna helt enkelt. Och det fick jag se igår. Sverige utklassade kan en nästan säga. Men nu är ju frågan bara; vad för straff ska Italien få?
Jag är en sådan himla medgångssupporter. Går det bra för Sverige tycker jag vad som helst är kul. Då kan jag titta på curling eller längdhopp eller, som nu, Eurovision Song Contest. Allt som Sverige är bra på gillar jag att se. Jag gillar att se Sverige vinna helt enkelt. Och det fick jag se igår. Sverige utklassade kan en nästan säga. Men nu är ju frågan bara; vad för straff ska Italien få?
lördag 26 maj 2012
Blommigt
Min lillebror är här och vi ska trippa iväg till vår farmor och äta mat. En blommig klänning kändes som exakt rätt klädval. Den här hittade jag på Indiska igår, till reapris. Himla bra!
Karamellnaglar
Såhär karamelliga är mina naglar för tillfället. Ocean Drive från Isadora på tårna och Frozen Berry från Mavala på fingrarna. Riktiga sommarfärger, tycker jag.
fredag 25 maj 2012
Fredag, eftermiddagssol och transvestiter
Nu på eftermiddagen har jag suttit ute på balkongen och läst In One Person av bästa John Irving. Det är himla fint att ha en balkong, alltså. Nog för att jag hellre skulle ha en tomt med altan och fruktträd, men en balkong är inte fy skam det heller. Nu sitter det en fin blomlåda på balkongen och i ett hörn hänger det en blå lykta i glas. Den här balkongen ska bli min bebis, jag ska verkligen ta hand om den. Balkongen i den förra lägenheten var förskräcklig och varken jag eller Daniel brydde oss om den. Vi bodde där i fyra år och köpte aldrig stolar till balkongen. Så vi satt liksom aldrig där. Så dumt egentligen. Men det tar jag igen nu. Den här balkongen ska bli supermysig och jag ska använda ihjäl den i sommar.
Utsikten är inte jättemycket att hurra för, men solen ligger på exakt hela eftermiddagen och kvällen, det hurrar jag för!
Lilla Blixten var ju med ute på balkongen också, såklart. Han låg på mina ben när jag läste. Han älskar att kunna spana ut. Samt att sola. Precis som sin matte.
Garderobsnytt
Idag har jag varit i stan och shoppat nödvändiga saker, bland annat den här tjusiga klänningen. Och en klänning till. Och ett par byxor. Och, hör och häpna, en baddräkt! Jag hittade äntligen en. Den är lite retro-inspirerad och jag kommer känna mig som Blondinbella i den, med bröstchock och allt, för det är en riktig jäkla urringning. Men det blir nog läckert. Hoppas jag. Klänningen är fin, i alla fall. Utan bröstchock.
torsdag 24 maj 2012
Fyra pasteller
Det har blivit en hel del nya nagellack på senaste tiden. Dock verkar det som att alla går i samma färgskala. Lite pastelligt, vårigt sådär. Himla fint i alla fall. Nu sitter Frozen Berry på mina naglar. Den är härligt syrenlila. De andra lacken heter (från vänster) Ocean Drive, Blue Lagoon och nr 295 (Depends lack har ju bara nummer). Pastell är helt klart vårens bästa färgskala. Älskar't.
Feeling Blue
Idag känner jag mig blå. Men inte ledsenblå, utan gladblå. Blåa naglar och blå tröja. Det är en himla fin färg, även om jag inte direkt brukar välja blått. Jag är mer en rosa tjej.
In other news, idag ska jag lämna in min C-uppsats inför opponeringen och det känns himla bra!
En ny dräkt
Sommaren närmar sig med, så kallade, stormsteg och jag har fortfarande inte hittat en bra baddräkt. Jag är så himla opepp på bikini i år (det var jag förra året med) och vill gärna ha en snygg baddräkt. Förra året använde jag en baddräkt jag köpte för kanske 4-5 år sedan på H&M och den är nästan lite för liten där brösten ska få plats. Det vill säga, de får inte plats. Eftersom den har bandet mitt på och sedan går det bakom nacken, så glider baddräkten liksom ner på sidan och chansen för att flasha brösten är ganska stor. Och det vill jag gärna undvika i år. Men herre min påve, vad det är svårt att hitta en snygg och bra baddräkt. Jag vill inte ha en så kallad tantbaddräkt och jag vill inte ha en sexdräkt. Den längst till vänster på bilden är ett exempel på en sexdräkt. Inte fan kan jag hoppa i havet och simma i något sånt där. Den är gjort för att ligga på stranden och se sexig ut och sådant är inget jag håller på med. Den blåa är helt okej, förutom att axelbandet går att ta bort, vilket gör att det kan gå sönder eller falla bort, vilket jag inte alls gillar. Den med körsbär ser ju ganska söt ut på bild, med jag tror att jag bara skulle se ut som en tjock tårta eller nåt i den, med alla volanger och grejer. Pantern gillar jag också, men den har också axelbandet i typ mitten och det gör att det kan bli bröstglid på sidan, samt att jag får en himla konstig solbränna (med fokus på "bränna").
Hur kan det vara så svårt att hitta den perfekta baddräkten? Jag vill inte skicka efter en baddräkt heller, för prova är liksom ett måste. Storlekar kan skilja otroligt mycket. Alla affärer säljer 1000 bikinis och sedan typ en baddräkt. Helt sjukt egentligen, baddräkt är ju supersnyggt.
(Baddräkterna kommer, från vänster till höger, från Gina Tricot, H&M, och de två sista från Cubus)
onsdag 23 maj 2012
And all the kids at school, They were wishing they were me that night
Idag har jag på mig ett tjusigt linne från H&M. Idag kom ett paket jag beställt från Kicks. Det låg en massa småprover i det paketet och jag sprutade på mig lite av parfymen som kom med. Åh, så gott jag luktar nu. Jag älskar parfymprover. Då kan jag lukta gott och testa och sniffa utan att känna att jag måste använda samma doft varje dag.
Nu ska den här svettiga och lätt solbrända tjejen laga mat. Spagetti och köttfärssås. Vilken klassiker.
And I never had a girl, Looking any better than you did
Promenadutsikt.
På den här ledigheten ska jag verkligen försöka vara ute mycket och gå långa promenader (förhoppningsvis håller det här underbara sommarvädret i sig.). Och jag ska verkligen försöka smörja in mig med solskyddsfaktor. Jag brände mig i måndags och det har fortfarande inte lagt sig. Jag hatar att jag är så dum och struntar i solskydd. Men jag har lovat mig själv att bli bättre på det. Det ska bli en del av min morgonrutin.
tisdag 22 maj 2012
Blue Lagoon
Idag målade jag ljust klarblåa naglar, som hav ungefär. Himla snyggt. Jag har blivit helt kär i blått på senaste tiden, älskar blåa lack. Det här heter Blue Lagoon och kommer från Isadora. Det är lite mörkare än det ser ut på bilderna. Det är väldigt true ljust blått. Så himla somrigt.
måndag 21 maj 2012
Årets första dag med bara ben
Okej, det är kanske inte jättetydligt, men jag lovar, om en tittar mellan skorna och kjolens början syns en glipa med ben. Bart ben. Inga strumpbyxor och inga tajts. Så himla skönt! Det är så somrigt och härligt med bara ben. Jag tror jag ska köpa fler långkjolar, det är ju ungefär det bästa sommarplagget. Det jag hade på mig idag var visserligen inte ens en kjol, det är en långklänning. Annars har jag ingen bra långkjol. Och det måste jag ju bara ha, så det blir att införskaffa. Långkjolar är liksom skönt och jag kan vara barbent, men det är inte alltför bart och ifall det blir lite kallt så har jag lite skydd mot det eftersom kjolen är så lång. Det känns så himla 90-tal med långkjolar också, tycker jag. På ett bra sätt. Jag älskar ju 90-talets klädstil.
Och en banan, såklart!
Idag har jag haft en sådan himla superhärlig dag. Det har varit sommarvarmt och jag har varit klädd i kjol. Utan strumpbyxor eller tajts. Barbent. Visserligen var det en långkjol, men ändå. Barbent i maj är stort för mig. Jag brukar inte vara barbent förrän mitten av juni. Minst. Jag hatar att frysa. Men idag var det så varmt att det aldrig blev kallt.
Jag, Daniel och Blixten promenerade en lång tur bort till Peterslund med en fikapaus vid havet (går en långa promenader är fikapaus bästa grejen). Slutmålet var hemma hos min mamma. Där satt vi ute på altanen hela eftermiddagen. Solen gassade och vi drack kaffe och åt en dammsugare var. Jag älskar dammsugare. Hundarna lekte som tokiga och sprang runt, runt. Jag blev alldeles solfärgad i ansiktet. Det är ganska så fantastiskt härligt. Jag älskar att känna att solen tagit. Det är en sådan somrig grej. När klockan slog halv fem var vi tvungna att springa till bussen (bokstavligt talat springa, vi kutade och ropade och vinkade och fick bussen att stanna) för jag hade ett möte nere på stan som jag var tvungen att hinna till. Mötet handlade om Kulturcaféet jag är med och anordnar. Alla som ska vara med och bidraga den dagen skulle träffas och reda ut hur dagen kommer se ut. Det var ett himla givande möte och jag ser verkligen fram emot den 2:a juni. Det kommer bli ett superbra café. Nu är det bara att hoppas att det kommer folk också. Efter mötet gick jag hem och vindarna var fortfarande lika ljumma. Nu har jag ätit och tagit en disconap så att jag ska orka med nattjobb ikväll. En Elle har jag köpt också att underhålla mig med inatt. Det är liksom lättare att hålla mig vaken om jag läser om vackra klänningar och intressanta personer på rasterna. Och äter en banan, såklart.
Jag, Daniel och Blixten promenerade en lång tur bort till Peterslund med en fikapaus vid havet (går en långa promenader är fikapaus bästa grejen). Slutmålet var hemma hos min mamma. Där satt vi ute på altanen hela eftermiddagen. Solen gassade och vi drack kaffe och åt en dammsugare var. Jag älskar dammsugare. Hundarna lekte som tokiga och sprang runt, runt. Jag blev alldeles solfärgad i ansiktet. Det är ganska så fantastiskt härligt. Jag älskar att känna att solen tagit. Det är en sådan somrig grej. När klockan slog halv fem var vi tvungna att springa till bussen (bokstavligt talat springa, vi kutade och ropade och vinkade och fick bussen att stanna) för jag hade ett möte nere på stan som jag var tvungen att hinna till. Mötet handlade om Kulturcaféet jag är med och anordnar. Alla som ska vara med och bidraga den dagen skulle träffas och reda ut hur dagen kommer se ut. Det var ett himla givande möte och jag ser verkligen fram emot den 2:a juni. Det kommer bli ett superbra café. Nu är det bara att hoppas att det kommer folk också. Efter mötet gick jag hem och vindarna var fortfarande lika ljumma. Nu har jag ätit och tagit en disconap så att jag ska orka med nattjobb ikväll. En Elle har jag köpt också att underhålla mig med inatt. Det är liksom lättare att hålla mig vaken om jag läser om vackra klänningar och intressanta personer på rasterna. Och äter en banan, såklart.
En sån där måndag
Idag sov jag länge (ända till 11!) men det är okej när jag ska jobba natt inatt. Då behöver jag ha lite sömn i kroppen för att klara det. Annars blir jag så evinnerligt trött. Och det finns inget värre än att vara trött och försöka jobba.
Nu ska jag bara äta frukost och sedan ska jag ge mig iväg på en långpromenad med Blixten. Det är himla fint väder ute och då passar väl en promenad alldeles utmärkt. Kanske blir det en glass också, om jag har tur. Och det har jag nog. Jag brukar ha tur med glassar.
söndag 20 maj 2012
Söndagssysslor
Söndagar alltså. Ibland är de min effektivaste dag. Ibland är jag upp med tuppen och utför hur mycket som helst. Och ibland inte. Idag är en inte-dag. Jag har trimmat luggen och druckit kaffe i morgonrock. Jag har klätt på mig och gått och handlat. Lunchen blir något så läckert som nudlar. Sedan ska jag jobba hela dagen. Inte den effektivaste av dagar, men slappdagar behövs de med. Imorgon är en ny vecka och då kan jag vara effektiv igen.
Tumblr-tips!
Ibland när jag har tråkigt går jag in här och läser. Då blir det mycket roligare. Till exempel när jag sitter och skriver uppsats och min hjärna vill dö på lingvistik, då kan jag lätta upp lite därinne. Då blir min hjärna glad. Den gillar att skratta. Och det gör jag med.
Igenkänningen är ganska så enorm. På alla inlägg.
Igenkänningen är ganska så enorm. På alla inlägg.
lördag 19 maj 2012
Lördagsgodis
Här kommer lite lördagsgodis i form av en megabra låt av Meatloaf. Jag kom på hur bra den här är när New Directions sjöng den på Nationals (alltså i Glee). Jag lyssnade jättemycket på den här låten när jag var liten. Vilket egentligen känns lite creepy, med tanke på hur snuskig den är. Men jag förstod nog inte innebörden då. Sex och sådant fattade jag inte riktigt i mitten på 90-talet. Men nu fattar jag. Och jag gillar låten lika mycket. Kanske mer nu.
Flight
Jag har länge följt Grey's Anatomy. Och det blir bara värre och värre för varje säsong. Allt de här stackars läkarna måste vara med om. Helt galna och hemska saker. Det är skottlossningar och det är bilolyckor och det är galna män med gevär. De har aldrig en lugn stund. De dör och de skadas och de ser sina älskade omkomma eller helt enkelt lämna Seattle. Helt sjukt att de orkar vara läkare längre. Att de orkar leva. Jag skulle bara ge upp. Flytta någon annan stans och arbeta med något som inte betyder liv och död. Författarna till den här serien vill verkligen att publiken ska gråta till varje avsnitt. Att vi ska känna. Och det gör jag. Hela tiden. Jag gråter till ungefär exakt varje avsnitt. Men det är ju så bisarrt sorgligt ju. Det är ju alltid någon som där. Eller i varje fall skadas rejält. Och någon annan som lär sig något vackert som de har nytta av hela livet. Inte klokt egentligen hut mycket jag gråtit till Grey's Anatomy. Och ändå fortsätter jag kolla, säsong efter säsong. Eller kanske just precis därför. Det blir bara hemskare och hemskare och jag gillar det mer och mer. Jag älskar det helt enkelt. Jag vill ju känna. Vill vara med på alla de sorgliga sakerna, fast liksom på avstånd. Kunna känna och bli ledsen och gråta och sedan är avsnittet slut och allt är bra igen. Kanske perfekt egentligen. En timmes känslostorm, en gång i veckan.
fredag 18 maj 2012
Jobb och hår
Nu när det börjar närma sig fredagseftermiddag och folk börjar ta helg, så tänkte jag gå och jobba lite. Jag ska jobba hela helgen, så något särskilt helgskoj kommer jag inte hitta på.
På tal om nåt annat så blir jag gladare och gladare för varje dag, för mitt hår blir längre och längre varje dag. Nu behöver jag bara ett par hårnålar för att sätta upp det i en hästsvans, tidigare behövde jag ungefär 10. Så det är ju helt klart en förbättring. Det går åt rätt håll, så att säga. Det är konstigt hur jag kan ändra mig. För fyra-fem månader sedan ville jag ha kort hår. Kapat och rakt. Nu vill jag ha långt hår som kan sättas upp i en knut eller svans. Långt och fladdrande hår i sommarvinden. Det vill jag ha. Inte kort vinterhår som passar bra i en mössa.
Babyblått för hela slanten
I det senaste avsnittet av Suburgatory hade Tessa babyblåa naglar, och det var så himla tjusigt att jag ville måla det själv. Dock märkte jag att jag inte äger nåt snyggt, ljusblått krämlack. Tyvärr. Så det fick bli det här skimrigt ljusblå från Isadora. Ganska fint, men inte exakt den färgen jag ville ha. Jag försökte blanda ett vitt lack med ett mörkare blått, men det blev inte heller bra. Så ett babyblått lack får helt enkelt hamna på min inköpslista. Det känns ju som något jag bara måste ha.
torsdag 17 maj 2012
En jakt på trosor
När jag såg Crazy/Beautiful någon gång i början på 2000-talet blev jag kär i den låga boxertrosan. Jag köpte den första då och kände mig som Nicole i filmen. Det kändes ballt. Sedan dess har jag köpt fler och fler och nyligen upptäckte jag att jag bara äger sådana trosor. Endast boxer. Och det kändes jobbigt för jag har börjat ogilla den typen av trosa. Ogilla mycket. Så nu har jag varit på jakt efter trosor i klassiskt trosformat samt basmaterial. Och döm min förvåning när jag hittade de perfekta trosorna på Ica. De var mjuka och svarta och satt som en smäck. Så nu måste jag köpa fler såklart. Jag kan inte leva ett liv där jag bara äger ett par av min favorittrosa.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)