Lucia är en sån där riktigt mysig högtid som kommer precis lagom på året när jag är så julpepp och längtar ihjäl mig. Då kommer lucia och lugnar julnerverna.
När jag gick i lekis fick alla som ville vara lucia. Det var inte så uppstyrt. Bara barnen var glada och föräldrarna stolta så var det ett lyckat luciatåg. Annat blev det när skolan började. Då fick bara en vara lucia. En tjej, såklart. Det var ju inte heller allt för ovanligt att det var en snygg tjej som vann. Jag var aldrig skolans lucia (såklart!) men en gång var jag "lill-lucia" i badhuset i min simklubb. Då satt jag i en gummibåt i bassängen med luciakläder och levande ljus i håret. Mycket vackert. Vi var två sådana små lucior (som väl var 10-11 år) och sedan var det en "stor-lucia" också, det vill säga en äldre tjej som sjöng fint. Himla bra grej faktiskt med flera lucior. Jag förstår inte varför alla inte bara kan vara det de vill. Så mycket bättre ju.
I nian var jag tomte i luciatåget. Det var jag och en gäng killar. Jag orkade bara inte hålla på och vara tärna och stå och se söt ut. Det gjorde jag i sexan. Och en snygg tjej var lucia. Som alltid. Fast när jag gick sista året i gymnasiet var en kille lucia. Han hade det vackraste blonda håret någon sett, så det var ingen tvivel om saken. Han var en perfekt lucia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar