måndag 9 september 2013

Ett annorlunda studiebesök

Idag har jag varit på ett av det mest intressanta, men också mest annorlunda, studiebesöket någonsin - nämligen på ett bårhus.

Inför den här terminen fick vi önska ställen vi ville göra studiebesök på och bårhuset var ett av de ställen som många var intresserade av. Vi har pratat mycket om att avdramatisera döden i klassen och att döden kan vara en naturlig del av livet och det här besöket var ett viktigt del i det. När en arbetar inom vården är det viktigt att förstå att döden är en del av livet, särskilt när en arbetar inom äldreomsorg. Där är döden ofta väntad och till och med välkommen. Inom äldrevården är det sällan dramatiska, traumatiska dödsfall, utan döden är lugn, stillsam och naturlig.

Guiden vi hade på studiebesöket, alltså mannen som arbetade där, var mycket bra och duktig på att förklara. Vi gick runt och tittade och kikade in i alla rum och han förklarade var de olika rummen användes till. Jag har aldrig tyckt att döden varit obehaglig på det där sjukhussättet som många ogillar, men på något sätt var det egendomligt att befinna sig på ett bårhus. Jag har bara sett bårhus på film och även om jag förstod att det inte skulle vara som en amerikansk skräckis, så visste jag liksom inte vad jag skulle förvänta mig. Jag tror det gick en kall kår längst allas ryggar när dörren till kylrummet öppnades. Själva tanken på att det finns ett helt gäng med avlidna på de där britsarna. Även om vi såklart inte såg någon kropp så vet en ju att under de där vita lakanen ligger en människa. Som är död. En kropp. Som en gång har levt, men inte gör det längre.

Det bästa med besöket var att vi fick höra hur viktigt det är med värdighet i döden och hur noggranna de är att allt omhändertagande ska ske på ett värdigt sätt. Det var skönt att höra att det ser ut så i verkligheten, då det är något som jag tycker är otroligt viktigt. Allt som allt, ett mycket intressant studiebesök.

1 kommentar:

Carro sa...

Spännande, vet inte om jag hade klarat av ett studiebesök på bårhuset, men väldigt skönt att höra det där om värdighet faktiskt. Otroligt viktigt. Vad är det du pluggar till?

Får jag fråga om hur ni gör med er hund förresten? Förstår att om du pluggar så har du kanske möjlighet att vara hemma en del med honom, pluggar din sambo också? Frågar absolut inte för att döma eller nåt sånt, utan för att jag själv är väldigt sugen på att skaffa hund. Just nu när jag och min sambo pluggar skulle det funka jättebra men när vi pluggat klart och börjar jobba tänker jag mig att hunden skulle bli ensam väldigt mycket. Hur har ni tänkt på det där?