Idag gick vi promenad med Blixten i två och en halv timme. I strålande solsken. Det var så varmt att svetten rann. Jag var helt slut när jag kom hem. Svettig och nästan yrslig. Då var det gott att bli bjuden på lunch av mormor och morfar. Jag och Daniel bor bara ett stenkast ifrån mormor och morfar och det är fantastiskt härligt att ha dem så nära. De tar ofta hand om Blixten när vi ska jobba eller åka bort. Vi har sån himla tur att ha dom så nära.
Idag tyckte jag tydligen att det var en bra idé att gå promenad i kortkort kjol och tunna strumpbyxor. Det är kanske inte en klädsel som alla skulle valt, men jag tyckte tydligen att det var perfekta power walking-outfiten.
Förövrigt så är jag himla nöjd med mitt hår. Både utseende och längd. Mest för att jag klippte det själv i badrummet. Sån är jag. Jag har länge klippt mig hemma. Men oftast tvingar jag Daniel att göra det, eller en kompis. Den här gången gjorde jag det helt själv. Och det blev sjukt bra. Kort hår är ändå det bästa. Jag bygger upp nån bild i mitt huvud om hur det är att ha långt hår och sedan längtar jag efter det, men jag lurar bara mig själv. Kort hår är det finaste på mig och det mest lättskötta och den enda frisyren jag faktiskt gör något med, istället för att bara låta det hänga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar