måndag 30 september 2013

-Also, he keeps my pants up. -What are "pants up"?

Igår kväll när jag kom hem från en helg på konferens och var både trött och hungrig efter timmar i bil så köpte jag och Daniel pizza och tittade på The Croods. Det var kanske inte den bästa animerade jag sett, men den var himla skojig. Speciellt uppskattade jag sengångaren Belt. Som fungerade som ett bälte. Humor på hög nivå.


Filmen handlar alltså om nån form av grottmänniskofamilj som lever i nån påhittad tid med massor av finurliga djur. De bor mest i sin grotta hela tiden och går bara ut ibland för att jaga mat. Ägg äter de väldigt mycket, tydligen. De har typ bara varandra och är därmed väldigt beroende av varandra. När de blir attackerade skapar de en family kill circle och försöker döda/skrämma bort faran. Tonårstjejen i familjen, hon med stora bröst och kort, sexig tigerklänning, är lite av en rebell som inte gillar att leva i grottan, hon vill se solen. Givetvis ger hon sig iväg på upptäcktsfärd och äventyret kan börja.



Hon träffar bland annat ett smart litet geni vid namn Guy som jag uppfattar som en människa och inte lika mycket grottman som familjen Crood är. Han har kommit på smarta saker som eld (som Croodarna kallar "baby sun") och fällor att fånga djur i. Det är Guy som har underbara lilla Belt som husdjur och kompanjon (och bälte). Mormor Crood förstår inte vad husdjur är. Guy förklarar att det är djur som man inte äter. "We call those childern", säger mormorn. (Här skrattade jag sjukt mycket kan tilläggas. Möjligtvis för att jag var lite övertrött, men filmen var himla gullrolig).


Rösten till rebelltjejen Eep är Emma Stone, genikillen Guys röst är Ryan Renolds och pappa Crood är Nicholas Cage. Mycket kändisar, helt klart. Sånt uppskattar jag. Det blir liksom lite roligare då. 


Ett av de bästa citaten var när muskulösa grottjejen Eep lutade sig mot/hoppade upp i famnen på Guy. Han är tunn och liten och kroknade nästan under hennes tyngd. Han ba "You're so heavy!". Eep blev skitglad och sa med största leendet "Thank you!". Älskade det lite. Sånt bör barn höra.

Inga kommentarer: