Imagining the future is a kind of nostalgia, part 2

En av de bästa grejerna med att jobba är att det känns så himla mycket bättre när jag är ledig. Det är liksom som om jag förtjänar lite ledighet när jag har jobbat. När man pluggar är man ju aldrig ledig egentligen, det finns alltid nåt man tänker på, alltid nåt som man borde göra. Och när man är arbetslös då finns det ju inget som heter "ledigt", eftersom all tid är mer eller mindre ledig. Fast ledig är ju helt fel ord. Att söka jobb tar fruktansvärt lång tid och det är otroligt uttröttande. Jag blir matt i själen av att söka jobb. Det är därför jag hoppas så innerligt att få vara kvar på mitt sommarjobb även i höst. Det skulle vara så otroligt skönt att ha en sysselsättning och tjäna lite pengar. Att inte behöva stressa med att söka arbeta. Att få planera framtiden lite, lite i alla fall. Och kanske att få flytta. Hem igen. Det känns konstigt att tänka på det, men det finns ju en liten chans att det blir så. Att jag flyttar tillbaka till hemstaden. Staden som jag inte bott i på flera år. Den staden som har varit en ställe jag har hälsat på över julen och sommaren. En både läskig och lite spännande tanke. Att komma hem.