I våras färgade jag mitt hår rött (egentligen tonade jag det, men mitt hår var så ljust innan så det satte sig som berget, så det var samma sak som en permanentfärgning). Jag var nog uttråkad när färgningen skedde och jag hade aldrig innan varit riktigt orangeröd i håret så jag ville gärna prova. Och det fanns ju så många snygga rödisar, typ Joan i Mad Men eller Florence Welch (henne fastnade jag för när jag såg henne på röda mattan på Oscarsgalan i våras). Alltså, jag färgade håret. Jag blev supernöjd och kände mig dösnygg. Jag gillade verkligen att ha rött hår. Dock gillade jag inte utväxten. Som kommer som ett brev på posten. Speciellt om man är blond under det färgade håret så blir utväxten så synlig. Så ful. Jag färgade om ett par gånger, men sedan orkade jag inte mer. Ljus utväxt är ungefär det fulaste jag vet. I början av sommaren fick det vara nog. Då hade det solblekts ett tag och jag gick till frisören och lade i blonda slingor. Det blev himla bra och många nyanser ljusare. Men jag vill ju vara blondblond. Inte jordgubbsblond eller mellanblond. Jag vill vara ljusblond. Veckorna gick och jag lade i mer slingor, hemma. Och i förrgår lade jag i en hel blondering i håret. Nu tror jag att jag kan kalla mig blond igen. Jag gillade verkligen det röda, men nu har jag hittat hem igen.
4 kommentarer:
man kan gilla båda och vilken tur att det går att färga :D Du är himla fin i blont (och rött) ! Men helt klart finast att vara blond på sommaren :D
Jag har också färgat mitt blonda hår rött när jag varit uttråkad, och visst är det roligt ett tag, men blond utväxt gör ju att man nästan ser flint ut^^ så nu är jag också tillbaka :)
Tycker du passar superbra i blont hår med :)
Tycker du passar riktigt fint i blont, klär dig!
Skicka en kommentar