Lite såhär såg det ut i fredags när jag och Daniel hade lite syskon på middag. (Tänka skriva "till middag", men det lät kannibaliskt). Våra middagar är alltid stökiga och roliga och mysiga och alla måste alltid hjälpa till med matlagning. Ett lagarbete, så att säga. Jag hatar att bjuda hem folk och sen vara tvungen att vara nån form av "värd" som bara går och servar alla. Supertråkigt ju! Allt blir bättre om alla hjälps åt och stökar ned och har det kul under hela förberedningen. Och stökar ned är ingen svårighet med en ettåring och en Blixten. De röjer och är rena huliganerna ihop. Den ena är alltid på jakt efter den andra. Mest bebis efter Blixten, men ibland tvärtom.
Jag missade dock att fota själva grillningen, ser jag, som ju var lite av kvällens höjdpunkt. Jag älskar verkligen att grilla och känner att jag kommer gå lite crazy med grillningen nu till våren och sommaren i och med att det är första året med egen tomt. Men det ser jag bara som en positiv grej. Det finns värre saker att vara beroende av än att grilla. Typ heroin. Det är värre.
Förövrigt säger första bilden väldigt mycket om mig och min lillebror. Jag är noggrann och vill ha det "fint" och ett av hans största glädjeämnen i livet är att retas med mig. Värt att notera är även tredje bilden, där Emelie är mitt i ett försök till en selfie med henne och Blixten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar