En sak jag älskar med att jobba natt är när jag cyklar hem i soluppgången och det är ljust och härligt ute och nästan alla jag möter ute är på väg till sina jobb. De har precis kravlat sig ur sängen och gnuggat sömnen ur ögonen och nu är de på språng. De går ut med hunden eller skyndar till bussen. De är stressade och sömniga. De ska iväg och jag ska hem. De har precis gått upp ur sängen och jag ska hoppa ned i min. De är trötta och jag är trött. Men de måste ändå gå upp. För mig är det helt okej att vara trött, för jag ska ju ändå hem och sova. Krypa ned bland tjocka täcken och kuddar och vinkla persiennerna så att minimalt med ljus kommer in. Och de måste börja sin dag.
Taskig tanke kan tyckas, men ibland är det ganska härligt med skadeglädje. Det är så himla skönt att få komma hem och sova efter ett nattskift. Och efter det sista skiftet då jag kommer hem och får sova och sedan är ledig i fem dagar. Det gör det nästan värt att jobba natt.
1 kommentar:
Haha ja har märkt att det kan finnas massa fördelar med nattjobb :p Tyvärr så pasar det inte i våran livssituation just nu.
Skicka en kommentar