Jag älskar per automatik saker som bär mitt namn

Jag köpte en halvgenomskinlig blus (som heter Kajsa!!) på Monki i helgen och idag var jag givetvis sugen på att använda den pga jag vill alltid använda ny grejer direkt. De är ju bäst när de är nya liksom. I vart fall så kändes det inte rätt med synlig bh i skolan (frågan om det någonsin kommer kännas rätt med synlig bh, jag är ju lite konservativ på det sättet), så jag drog på mig en stickad, beige tröja över. Så här i efterhand var det helt rätt beslut för det var alldeles iskallt i skolan.

 

Blusen är prickig också vilket är ett mycket trevligt mönster.

Are you an effective team?

På eftermiddagen i fredags så checkade vi in på hotellet. Inget mer sova-fyra-personer-i-en-etta, utan nu skulle vi sova i riktiga sängar, jippi!

Vädret var sisådär, men utsikten var tjusig ändå.

Daniel var bakis och trött och ville vila, medan jag var för peppad för att vila så jag gick på stan och hittade en fin prickig klänning. 

När jag kom tillbaka bytte jag om till min nya klänning direkt och så kom Sverker och Stina över och vi drack en öl och åt godis. Godiset hade jag ansvarat för pga jag älskar Hemmakväll och det kostade så mycket att jag inte ens vill erkänna't. 

Vi pratade om en massa viktiga saker och sedan tog vi oss ut och åt middag och hade det allmänt trevligt.

Dagen efter var Daniel peppad på frukost i Ron Swanson-tröja.

Jag var också peppad. Mest på sill och pannkakor. Men inte tillsammans såklart. 

Jag, Daniel och Sverker promenerade till Bergsgatan och Tusen & 2, som är ett alldeles megabra hamburgerställe. Där mötte vi upp Amanda och åt våran vikt i hamburgare. Och pommes. Sedan gick vi till torghandeln på Möllan och promenerade sakta upp för Södra Förstadsgatan. Men allt det här har jag inga bilder på för jag glömde helt bort kameran.

När det blev eftermiddag tog vi en fika på Bullens, som innebär öl pga Bullens är en bar. Det var så himla soligt och liksom vårhärligt att det knappt var klokt. Jag blev solfärgad i ansiktet och satt i bara tröjan utan jacka. Så himla bäst.

Efter öl gick vi till hotellet för kisspaus och sedan var det dags för bio. Jag älskar bio och jag, Daniel och Sverker har lite av en tradition av att gå på bio ihop. Vi har sett många klassiker tillsammans, bland annat Final Destination 5 och Confessions of a Shopaholic. Den här lördagskvällen var det dags för ytterligare än nämligen Oblivion, alltså post-apokalyptisk sci-fi med Tom Cruise.

Sedan var det söndag och strålande väder och vi åt lunch och jag köpte en blus och vi njöt det sista av Malmö och sedan gick vårt tåg hem. En mycket bra helg, helt klart. 

Rep och metall

När jag var i Malmö i helgen gick jag in på Bik Bok, som hade 50% på en massa smycken. Jag har ett väldigt kluvet förhållande till Bik Bok. Vissa grejer (speciellt smycken) är supersnygga och andra grejer är så fula att jag vill dö en smula.

Men jag hittade ett halsband i vart fall. På rea. Älskar att hitta saker till reapris. Halsbandet är vitt och stort, guld och silver, rep och metall. Mycket fint. Och bara lite galet.

En hit, helt klart!
Det jag gillar mest är att det, trots sin storlek, är lätt. Jag gillar inte alls att bära tunga saker runt halsen. 

Bland hängmattor och origamiflamingos

I torsdags packade jag och Daniel våra väskor och drog till Malmö. Vi hade bokat hotell till på fredagen, men vi fick för oss att åka en dag tidigare. Sagt och gjort. Vi anlände till Malmö på torsdagseftermiddagen. Vi gick direkt hem till Sverker och Stina i Västra Hamnen. Via Ica Maxi.

När vi kommer dit har de beställt pizza och köpt öl. Bäst! Det är precis vad jag vill ha efter långa tågresor.

Det blir lätt suddigt när en har så roligt. En grej jag skrattade åt i typ tio minuter var när vi körde charader så skrev vi våra egna lappar med ord vi skulle göra/vara/visa och både jag och Sverker skrev "Godzilla". Vi hade inget tema eller så, en fick skriva exakt vad en ville och kom och tänkte på. Och båda vi tyckte en stor japansk skräcködla var en bra idé. Älskar't. Det är vid sådana tillfällen en fattar varför en valt vissa personer till vänner.

Sverker och Stina har en hängmatta i lägenheten. Helt normalt. Tack och lov slapp jag sova på den. 

Sen spelade vi spelet som ingen nånsin minns vad det heter så vi kallar det bara "Inglourious Basterds". Ni fattar varför.

Sverker var Colin Powell. Han kunde inte lista ut det.

Stina var Anton Abele. Hon kunde inte lista ut det pga visste inte vem det var. 

Daniel var Fröken Ur. Han kunde definitivt inte lista ut det. "Hur kan jag vara FIKTIV men ändå VERKLIG?!?" var meningen som upprepades många gånger under kvällen.

Själv var jag Reidar Dahlén och jag kunde lista ut det! Jag vann! Men inte så mycket på grund av min egen smarthet utan mer på grund av att Daniel tittat igenom första säsongen av Rederiet precis och det är typ det enda han pratar om.Och det var han som skrev lappen.

Sedan sov vi. Jag och Stina på loftet på riktiga madrasser (yeay!), Daniel i soffan och Sverker i hängmattan. Nästa morgon fick jag lyxkaffe.

Stina vaknade supertidigt och gick till Orkanen för att plugga. Jag vaknade lite senare och gick till Ica för att köpa frukost. Grabbarna var bakrusiga och de fick jag slita upp ur "sängarna". Men de var peppade. FDet var ju ändå fredagsmorgon.

En grå fredagsmorgon, men ändå.

Frukosten åts bland gårkvällens romflaskor och sedan var det bara att klä sig för jag och Daniel skulle vidare. Först var det lunch och kaffe med Maia som stod på schemat och sedan incheckning på hotellet.

Jag penslade gaddarna och sedan var jag redo för en Malmöfredag! Men mer om det sedan.

Ett blandat gäng böcker

Det är inte så ofta jag går in i bokaffärer längre (pga där jag bor finns ingen bokaffär) men när jag väl gör det så är det alltid dömt att misslyckas. Fast alltså, på ett bra sätt. Alltså att jag kommer ut med en miljon böcker. Eller fyra.

Dom här böckerna blev mina i helgen. En bra blandning tycker jag. Både jag och Daniel är ju himla förtjusta i böcker och läsning, så när vi gick till både SF-bokhandeln och Akademibokhandeln inom loppet av en timme så kunde vi helt enkelt inte hålla oss. Daniel kom ut med ännu fler böcker än jag. 

Det blev alltså Bossypants av Tina Fey, Dead Lands av Lily Herne, Pride and Predjucide and Zombies av Jane Austen och Seth Grahame-Smith och Moranthology av Caitlin Moran.

Akademibokhandeln har ju 4 pocketböcker för 3 och då var vi ju helt enkelt tvungna att plocka på oss fyra. Jag tog två, Daniel en och så fick Sverker en i present. Perfekt. Zombieböckerna kommer från SF-bokhandeln.

Nu är jag superpeppad på att börja läsa lite mer. Jag har haft lite av en svacka vad gäller läsning, men jag tror att den är som bortblåst nu.

En snabb femtimmarstågresa och så är jag hemma

Nu är jag äntligen hemma efter vår fantabulösa Malmöresa. Det var varit en sån var långhelg, eller minisemster om en vill, att jag nu nästan längtar efter vardag och jobb och skola och tidiga morgnar och nyttig mat. Det kan bli så när en ätit för mycket ute och druckit många öl. Har jag hört.

Vi har bott bra (uppgraderade till svit pga nygifta, en tackar!), ätit bra, druckit gott och haft det allmänt kalas. Första natten åt vi hämtpizza och drack öl och spelade charader (min idé pga älskar charader) hemma hos Sverker och Stina. Vi sov där i deras lilla etta. Jag och Stina sov på loftet och grabbarna i soffa respektive hängmatta. Resten av helgen bodde vi på hotell och fick därmed hotellfrukost varje morgon. Hotellfrukost är något av mitt bästa.

Vi har hunnit med och gått på stan, köpt blus på Monki, suttit på soliga uteserveringar, ätit lunch med Malmöboende vänner, ätit middag på Lilla Torg, druckit kaffe på Lilla Kafferosteriet, torghandlat på Möllan och bara promenerat runt, runt och njutit av Malmö. Och liksom tyckt att det är lite, lite bättre nu när vi inte bor där längre. Då tog en staden för given. Jag uppskattar den liksom mer nu.

Det var ganska underbart nu när vi kom hem också. Att få träffa Blixten igen. Det var första gången vi har varit borta från honom så länge. Ända sedan i torsdags. Det var så himla härligt när han kom inspringande genom dörren och inte riktigt visste vad han skulle göra i glädje över att se oss. Jag är så glad att vi får ha en sådan fin liten lirare i våra liv.

Kända män jag var förälskad i som barn, del 4: Jon Bon Jovi

Det var precis i början på år 2000 och jag var runt 13 år när Bon Jovi släppte singel It's My Life. Och jag föll direkt. Det var så jäkla bra. Tyckte jag då. Jag tittade på Mtv och Ztv och bara väntade på att just den videon skulle spelas. När det gjorde det blev jag så himla lycklig. Jag köpte skivan och spelade den dygnet runt. Min kompis Linnea blev ungefär lika förtjust som jag och vi började lyssna på massa gamla Bon Jovi-skivor.

 Ztv hade en grej där de körde en timme med musikvideos från samma artist. Jag spelade in Bon Jovi-timmen på en VHS-kassett som jag sedan spelade sönder. Det var ju bara så himla bra. Och Jon Bon Jovi var ju bara så himla snygg.
Linnea hade en CD av dem som inte jag hade och vi brukade lyssna på den hemma hos henne. På sommaren så skulle Linnea åka på semester med sin familj och det slog mig samma morgon som hon skulle åka att det skulle ju betyda att jag inte skulle få lyssna på den skivan som hon hade på hela tiden hon var borta. Jag ringde henne i panik och frågade om jag fick låna skivan. Det fick jag, men de skulle åka alldeles strax så jag fick skynda mig. Jag cyklade så fort hem till henne att jag fick blodsmak i munnen, men jag hann i vart fall. Hon gav mig skivan och jag cyklade nöjt hem. Nu skulle jag kunna lyssna hur mycket jag ville under tiden hon var på semester.

I augusti 2000 spelade Bon Jovi på Globen och jag och Linnea hade biljetter! Det kändes skitvuxen att få gå ensamma på konsert i stora Stockholm. Vi fick skjuts upp din av min farsa och hennes farsa körde oss hem, men på själva spelningen var vi ensamma, föräldrafria. Så ballt! Det var givetvis en megabrakonsert, men jag minns att jag var besviken att det inte spelade power balladen Always. Linnea och jag hade ju lyssnat in oss på alla gamla låtar och den var kanske min favorit. Men ändå, det var en himla bra spelning. Tänk att så se Jon Bon Jovi live. Att få njuta av hans uppenbarelse på riktigt.

Jag började mer och mer prata om hur snygg Jon Bon Jovi var och bry mig mindre och mindre om musiken. Linnea kallade mig groupie och tyckte att jag inte var nåt riktigt fan. Ett riktigt fan bryr sig om musiken och inte sångarens utseende. Men vad kunde jag göra, han var ju bara så himla läcker?

Tågåkarkläder

Idag ska jag gå i skolan till lunch och sedan ska jag hoppa på ett tåg till Malmö! Det ska bli så himla kul att träffa Malmövänner och gå runt på Malmös gator igen. Som jag längtar!

Tågåkarkläder blir en randig tröja och en svart kjol. Jag vill ändå vara bekväm på resor. Jag hatar att sitta på tåg i fem timmar och ha på mig tajta jeans.

En utmärkt dag för hemgjord pizza

Igår var det onsdag och det är en utmärkt dag att göra hemgjord pizza tyckte jag, Daniel och min lillebror Gustav.

Vi tog cyklar och hundar och pizzaingredienser och gick hem till pappa. Han kan ju förtjäna pizza också.
Blixten blev lite trött av promenaden.

Medan Daniel och pappa gjorde pizza så gick jag och Gustav ut med Blixten och Wille. Vi gick skogsvägen, även fast det var himla blött. Så där att det läckte lite skogsvatten in i mina skor. Det är kanske det sämsta med våren.

Någon hade byggt (och övergivit) en trädkoja.

Det var inte så mycket stig, utan mest bara lera. Hundarna brydde sig inte det minsta. Det var mest bara vi tvåbenta som gnällde lite. Men vad gör en inte för hundarna?

Vattnet var vackert, men inte så badvänligt. Ett år (för länge sedan) badade jag på exakt den här platsen i april med min barndomskompis Karin. Jag tror inte jag kommer upprepa den bravaden i år.

När vi kom in var pizzan strax klar! Gott. Mycket ost ska det vara på pizza. Vi körde på två olika sorter för bästa ostighet. 

Och öl till! Så himla gott och så himla perfekt på en lillördag sådär.