Blackfish

Jag har alltid varit rädd för saker i havet, under havsytan. Både för gäddor och fiskar i allmänhet, men även för sälar och hajar och valar och ubåtar. De senare är ju lite mer ovanliga här i Sverige, men ingenting är omöjligt. En kan stöta på vad som helst, där nere i djupet. Och med djupet menar jag alltså den metern ner jag kommer när jag hoppar i havet från klippan, eller så långt ner mina ben når när jag trampar vatten. Saker under vattnet är läskigt, helt enkelt. Speciellt späckhuggare har jag tyckt varit obehagliga. De heter liksom killer whales på engelska. De är smarta och jagar sälar i grupp och är allmänt för stora. Och med dom känslorna passar det ju extra bra för mig att se en dokumentär om späckhuggare i fångenskap som har skadat och dödat sina tränare.

Blackfish är en dokumentär från 2013 om Tilikum, en stor och mäktig späckhuggare, som lever i fångenskap på SeaWorlds djurpark i USA. Han infångades ifrån det vilda på åttiotalet, han är alltså äldre än mig för att sätta det i perspektiv, och har levt i fångenskap sedan dess. Han är skyldig till, eller varit med vid, flera tränardödsfall. Men han är inte den enda späckhuggaren som visar aggressioner mot tränare, filmen nämner massor av attacker mot tränare. Filmens synvinkel är att det inte är särskilt bra, smart, snällt, eller sunt att ha djur i allmänhet, och späckhuggare i synnerhet, i fångenskap. De borde få leva sitt liv i det fria.

I filmen intervjuas före detta tränare från SeaWorld, som nu, efter det som skett, är emot att ha späckhuggare i fångenskap. Även forskare och andra intervjuas. Blackfish tar upp flera attacker och dödsfall men fokus är på tränaren Dawn Brancheau och hennes tragiska död.

Filmen börjar sjukt obehagligt med nödsamtalet till S.O.S efter Brancheau-attacken:

- We need SO to respond for a dead person at SeaWorld. Uh, a whale has eaten one of the trainers. 
- A whale ate one of the trainers? 
- That's correct. 

Späckhuggare är ju faktiskt himla söta också, det kan till och med jag erkänna, och det är väl därför människor vill ha dem på zoo kan jag tänka mig. De är väldigt intelligenta och alla tränare som intervjuas pratar om det speciella bandet som bildas mellan tränare och djur.

Om jag gillade Blackfish? Herre min påve, ja! Jag såg den två gånger på rad. Nu vill jag bara rabbla alla fakta jag lärt mig om späckhuggare, om hur deras familjeförhållande ser ut, hur länge de lever och hur det egentligen står till med den där ledsna ryggfenan. :(

(Blackfish ligger ute på Netflix och där är därifrån alla bilder kommer.)