En tant (alltså en vårdtagare) kallade mig "Stora, stora flicka!". Alltid gött att bli påmind om hur stor jag är. Av barn, fyllon och gamla tanter får en alltid höra sanningen. Hon är en liten, liten tant på 95 år som genomlevt krig så hon tycker nog att stor är en ganska bra grej att vara, så hon menade nog bara väl. Jag tycker egentligen också att det är en ganska bra grej att vara stor, speciellt att vara lång. Jag når alltid upp till högsta skåpet. Det är bara det att ingen annan än en gammal tant skulle säga (snällt menat) att en tjej i 25-årsåldern var stor.
En annan grej som hände kunde nästan ha dödat mig. Jag cyklade i full fart nerför en backe och tyckte att något lät konstigt med cykeln. Så jag sparkade lite lätt på cykelns bakdel. Och PANG så satt min fot totalfast i hjulet! Cykeln tvärstannade och det var bara på grund utav min enorma erfarenhet i att vara nära att ramla som jag lyckades hålla mig stående. Nu är hela hjulet snett och min sko har ett stort jack i sulan.
:( :( :(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar