Jag har funderat ett tag på det här med "fuldagar" och hur jag ska komma runt det extremt irriterande problemet. Det finns en praktiskt lösning till problemet och så finns det en bättre lösning.
Det händer ibland att jag vaknar och tittar mig i spegeln och bara känner att herre min påve, idag är jag sjukt ful. Det är inget speciellt som hänt och det kan ske när som helst. När håret vägrar ligga rätt och ansiktet är rödflammigt och grådaskigt på samma gång. Alla kläder är fula och fel. De har fel färg, fel skärning, fel siluett och sitter fel på alla sätt och vis.
Praktisk lösning:
Jag sa visserligen att det sker lite när som, men ofta är det ju när jag har varit lat och inte bokat tvättid i tvättstugan. Så att tvättkorgen är full och garderoben börjar sina. Och jag blir tvungen att använda alla kläder jag har som är felköp och sånt jag egentligen inte gillar. Ibland slås jag över hur sjukt det är att jag har så mycket kläder som jag inte gillar att använda. Kläder som jag köpt på rea eller second hand eller på nätet. Eller till fullpris i butik. De är de värsta. Då har jag antagligen provat dem, men ändå kommit hem med felköp. Så himla dumt. Jag har stått i provrummet och hållit in magen och stått helt stilla i det där konstiga provrumsljuset och tyckt att kläderna funkar. Och sen när jag ska använda dom i verkliga livet så är de för tajta eller för korta eller sitter åt på helt fel ställe. Eller en färg som verkligen inte är jag. Kläder som jag inte provat innan köp är också korkat att jag har så många. Men jag avskyr att gå in i provrum. Det är tar tid och jag blir varm och svettig. Men det är ju dumt att inte prova, jag vet.
De dagar jag drar på mig såna här felköp, såna där kläder som inte är helt jag. Kläder jag inte känner mig bekväm i. Då känner jag mig alltid så himla ful. Och det påverkar verkligen hela mig. Hela min dag blir sämre av det. Jag går runt och tänker på det och känner mig allmänt nere. Mitt mående ute i världen är alldeles för påverkad av mitt utseende. Dock betyder inte bra utseende alltid smink och perfekta kläder för mig. Jag kan känna mig assnygg i halvsmutsigt hår och urblekta, svarta tajt. Utseende för mig har mest med känsla att göra. En fel skärning eller fel färg nära ansiktet kan få mig helt ur balans. Eller bara nåt litet som att luggen känns lite off eller ansiktet ser lite annorlunda ut, det gör liksom det vissa dagar.
Jag borde inte ha kvar alla felköp, alla kläder jag vantrivs i, i garderoben. Jag borde slänga saker som är trasiga och rensa bort allt annat. Drömmen är ju att ha en garderob där allt matchar och allt är rätt storlek och allt är normala färger som jag känner mig fin i. Det hade varit nåt det. Tänk om jag kunde bli lite bättre på att boka tvättid och hinna tvätta innan garderoben är nere på nån sladdrig topp jag köpte på Gina Tricot för fem år sedan. Som jag egentligen inte gillar, men bär för att den liksom är där. Och sen går jag runt och känner mig ful hela dagen. Så himla dumt. Tänk vad lätt det hade kunnat vara för mig att undvika dom här känslorna, ibland.
Bättre lösning:
Och samtidigt så går jag runt och tänker hela tiden; jag får väl vara ful om jag vill. Alltså, jag borde tillåta mig att vara "ful" vissa dagar, och bara inte tänka på det. Bara skita i't. Vad som är fint och vad som är fult är påhittat av media och samhället och patriarkatet och jag borde bara inte bry mig. Jag borde leva mitt liv och skita i deras jävla ideal. Jag upprepar för mig själv att va gör det om jag är ful idag? Jag ogillar så starkt att jag låter mig påverkas av hur jag ser ut just den dagen. Saker som säkert ingen annan märker, för det är bara små, små förändringar. Jag går ju inte runt och tänker på vad andra har på sig, hur deras ansikte ser ut i detalj den dagen, eller om deras lugg ligger exakt som den ska, så varför skulle de bry sig om mig? Och om nån nu tycker att jag är ful så gör ju det ingenting alls. Och förresten så är "ful" ju en sån jävla hittepå-grej att det inte är sant. Som att det värsta en kan vara är ful. Vad är ens fult? Om det värsta någon kan säga om mig är att jag är ful så måste det ju betyda att jag är en ganska fantastiskt människa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar