den 2 december 2006 var jag alldeles ihopskrynklad i ansiktet när jag busade med lilla hunden. han är så fin wille.
den 2 december för fyra år sedan var jag och danne på en julkonsert med dannes familj, sen åt vi middag med dom. efter det gick vi hem till min mamma och göran, men de var inte hemma, så vi fick umgås med gustav, matilda och wille.
på något sätt är det så fint att jag vet vad jag gjorde en exakt dag och att jag har bilder på det. jag är glad att jag varit ganska noga med att dokumentera och publicera på internet. det är så fint att ha det kvar. att veta. att minnas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar