Min midsommarafton började med sillunch mitt på dagen. Vi var ett helt gäng som samlades hemma hos mig och Daniel och hade midsommarfirande hela dagen. Vi brukar alltid vara typ samma gäng som firar midsommar ihop och det brukar alltid vara fantastico!
Direkt efter lunchen gick startskottet för midsommartävlingen VM I Midsommar. Det är flera olika grenar och sedan läggs totala resultatet ihop och en vinnare koras. Det var inte jättevarmt ute, den här midsommaren, om en säger så, men hundarna var i alla fall himla peppade på att vara utomhus och hänga.
Mycket kasta prick och skjuta på nåt och träffa och så där, vilket ju tyvärr inte direkt är mina grenar. Den där frisbeen fick jag aldrig styr på. Det flög som den själv ville och lite hur som helst. Tur att andra var bättre på att ha den i luften.
När en tävlar är det även viktigt att ta pauser och vila upp sig emellan tävlingarna. Det var vi himla bra. Hundarna tröttade ibland på att bara titta på och ville vara med och leka. Daniel var lekledare och hjärnan bakom VM I Midsommar och bar vikingahjälm som symboliserar detta.
Det var kallt och ganska blåsigt, vilket gjorde det ytterst svårt, för att inte säga omöjligt, att ställa upp bowlingkäglorna. Vet inte varför jag trodde det skulle gå i gräset? Det gjorde det inte.
Däremot på asfalten, där jäklar gick det bra. Men minibowling är himla svårt med, nästan lika svårt som frisbee faktiskt, så det blev inte många poäng för mig. För Björkis gick det dock bättre och han satte minst en strike, vill jag minnas.
David var stört koncentrerad.
Det var himla roligt i alla fall!
För att göra det hela lite svårare, så var en gren frowling. Alltså frisbee-bowling. Det säger ju sig självt att jag var sämst på det. Jag var inte ens nära att få ner käglorna. Frowling är ett dumt påhitt om jag får säga det själv.
När vi kört några grenar ute så var alla kalla och middagen var tvungen att påbörjas och hundarna var tvungna att få gå och kissa, så vi delade upp gänget och gav oss iväg. Vi som ansvarade för hundpromenad gick ut mot havet och tittade på båtar.
Människorna var för mesiga för att bada, men hundarna passade på att hoppa i och fånga pinnar.
När vi kom tillbaka var det dags för resterade grenar i VM I Midsommar. Pilkastning var en gren. Där träffade jag i alla fall tavlan lite och fick några poäng.
En av hundarna kom inte riktigt överens med de andra och fick vara inomhus istället för ute. Han var lite avundsjuk.
Frågesport var sista grenen och där fick jag äntligen min chans. Jag glänste och var BÄST AV ALLA! Jag kände mig stört smart och var nöjd. Hallberg ser också nöjd ut, men det var innan sista grenen, efteråt var han inte lika nöjd.
Jag var övertygad om att jag skulle komma sist, men tack och lov hade Björn varit ännu sämre än mig under tävlingen! Han upprepade förra årets resultat och kom sist. Jag kom näst sist och det är visserligen inte bra, men det är i alla fall inte sist. Puh!
När det var dags att presentera vinnaren fanns det bara två kvar som inte fått medalj, Ida och Björkis. Men det var inte vem som helst som presenterade vinnaren, det var Adam! Förra årets vinnare! Hela vägen från Norge! Via telefon och högtalare! Björkis visste inte var han skulle ta vägen när han hörde Adams röst och alla blev så sjukt chockade och glada. Adam är en himla pärla till människa och alla saknade honom lite.
Sen kom resultatet och det var Björkis som vann! Han var lycklig, då vinst var hans mål.
Sjätte plats....
Till middagen fick jag äran att sitta bredvid vinnaren. Pokalen var givetvis med på bordet.
Helt plötsligt, under middagen, hände nåt helt sjukt. Vår gamla gymnasiekompis Jimmy kom inhoppande på en blixtvisit. Han sa hej och glad midsommar och hoppade ut lika fort som han hoppade in!
Efter middagen blev det jordgubbstårta och tårtkrig och allsång annat som hör midsommar till.
Midsommar är en av mina bästa högtider och jag hade lika fantastiskt roligt den här midsommaren som förra. Jag är så glad att jag får möjlighet att fira med dessa underbaringar till människor. Jag kan inte föreställa mig ett bättre firande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar