söndag 21 augusti 2011

Ibland kommer minnena tillbaka, och jag ryser

Ni vet på gympan i skolan? Eller idrott kanske det kallades för? I högstadiet i alla fall. Jag tyckte alltid att gympan var ganska värdelös. Kanske främst för att jag var/är ganska dålig på saker som har med sport att göra. Det värsta var att nästan alla (i alla fall bandy- och fotbollsmänniskorna, och det var himla många) ville köra lagsporter på idrotten. Typ basket och innebandy och handboll och fotboll och så vidare. Jag avskyr alla de sporterna. När man skulle delas upp i lag och folk skrek på en om man inte visste reglerna. Värdelöst.
Men det allra värsta var när man skulle stretcha. Innan och efteråt. Alla som höll på med nån idrott på fritiden ba körde igång. Som om stretching var det naturligaste i världen. Och jag försökte hänga med. Försökte låtsas. För jag hade ingen aning om hur man stretchar. Vet inte hur man gör. Och jag minns hur jag stod där varje gympalektion och försökte härma alla som kunde.
Tur att skolan är över.

1 kommentar:

Sara sa...

Åh vad jag håller med (eller ja, skolan är väl inte över för min del men jag har inte idrott längre). Som jag avskyr den där nästa-lektion-börjar-om-fem-minuter-stressen!