Det går snarare fort än långsamt

Att det är första augusti idag är mer än jag kan begripa. Hur kan det ha gått så fort? Augusti är ju den sista riktiga sommarmånaden. Det ska ju inte vara augusti än, det ska ju vara mitt i sommaren, inte nära sommarslut. Går en sommar såhär fort? Så snabbt gick det aldrig när jag var liten. Då var en sommar en evighet. Ett helt liv. Och nu är det bara ett par månader. Några veckor. Men jag är ju inte klar med sommaren. Jag är inte färdig. Det är ju så mycket jag inte gjort. Så mycket jag inte hunnit med. Så mycket som väntar i höst som jag inte är redo för. I augusti slutar mitt sommarvikariat. Det känns ju som jag precis börjat. Och så är det snart slut. Jag vet ju fortfarande inte vad jag ska göra i höst? Då kan ju bara inte sommaren vara på väg att gå mot sitt slut. Inte riktigt än.