Lördagskalas!

I lördags var det en massa folk här på kalas! Folk hade rest från Norrköping och Katrineholm och Stockholm och Malmö till lilla Oxelösund för att umgås med mig och Daniel. Och Blixten såklart. Himla lyxigt må jag säga.

Jocke kom i torsdags redan. Resten av gängen som rest långväga kom på lördagseftermiddagen. Vi började med en öl direkt och efter ett tag var det dags för middag. Det blev viltkött och ugnsrostade rotfrukter. Gott!

Alla var hungriga! Vi fick flytta ut köksbordet till vardagsrummet  för att få plats alla. Och folk fick sitta på pallar. Jag känner att detta är ohållbart. Jag måste verkligen skaffa mig ett fint och lagom stort matsalsbord. Men det är en annan historia.



Efter maten spelade vi bästa Jeopardy. Vårt är från mitten av 90-talet så frågorna är ganska daterade. Vilket innebär att de ofta är väldigt svåra. Men roliga! Jocke vann. Stort. Men jag var med till finalen i alla fall! 

Vissa frågor var det ingen som kunde. Till exempel dem om isländsk politik på 80-talet. Sådana frågor är lite kluriga. Inte heller kunde någon frågorna i kategorin "Vårt lands historia", vilket kändes lite sorgligt. Svensk historia är svårt. Tydligen.

Vi övergick till karaoke efter en omgång Jeopardy.
A-has Take on me är alltid jättesvår att få poäng på.

Björkis är bra på att sjunga, så han kände sig stöddig. 

Jocke var bra han med, men jag tror faktiskt att jag vann över honom. Jag vann förvånansvärt alla låtar jag sjöng.

Fredrik var imponerad av sången. Eller kanske inte.

Jag gav allt till Stand by me.

Vissa byggde öltorn. Och blev mycket imponerade av sin egen ingenjörsförmåga. 

Christoffer visade bilder på sin söta dotter. Tänk att folk blivit så stora att de har barn. Hur gamla är vi egentligen?

När sånger var sjungna, öl var drucken och folk var glada i hågen gick hela gänget ut och svängde sina lurviga. Först här i stan och sedan i Nyköping. Alla utom jag, vill säga. För jag skulle upp och jobba klockan sju morgonen därpå. Så jag städade undan lite, lade fram luftmadrass och sängkläder och gick och lade mig.

När jag vaknade nästa morgon låg det karlar utspridda över hela mitt vardagsrum. Fem stycken totalt. Vissa låg och trängdes på en luftmadrass och andra låg på soffkuddar på golvet. Då var jag ganska nöjd över att vara pigg och på väg till jobbet och allt annat än bakis. Jag vet hur de måste ha mått och det är alltid kul att vara skadeglad. Speciellt halv sju på morgonen.