BF imorgon!

BF, beräknat förlossningsdatum, för den här graviditeten är imorgon. 28 april. Ett sånt där datum jag gått och tänkt på och längtat efter i flera månader. Bara väntat till den 28 april. Och hoppats att bebisen skulle komma i april och inte dra ut på sig till maj. Men jag har nästan varit säker nästan hela tiden att det skulle bli i maj, ändå. Gå över tiden, så där. Gå längre än det beräknade datumet.

Men så blev det ju inte alls! För i lördags, den 23 april, så kom den där himla efterlängtade lilla bebisen ändå. Några dagar innan BF. Mitt på blanka lördagseftermiddagen födde jag en alldeles perfekt liten bebis. Helt otroligt, ändå. Att det fungerar. Att något som bott i min mage så länge, helt plötsligt finns ute i världen. Eller, plötsligt och plötsligt, några timmar tog det ju ändå. Men hela grejen känns faktiskt så plötslig.

Nu är vi i alla fall hemma sedan några dagar, och det är så skönt att det knappt är klokt. Nu är vi en liten miniperson i familjen och allt är vänt lite på ända. Samma som innan, men så himla annorlunda. När en har gått och tänkt på någonting och längtat efter det så länge som jag har gjort, så blir det nästan overkligt när det väl är dags. Att vi ska vara föräldrar nu, det går knappt att fatta. Att jag är någons mamma. Sedan i lördags är jag någons mamma. Ni hör ju, det låter helt ofattbart. Men ändå så sant.

Vissa saker känns väldigt verkliga dock, till exempel påminns jag om förlossningen exakt varje gång jag vill göra nåt så galet som att röra mig, sitta, gå eller något sånt där. Men det är väl så det är. En hel person har ju liksom kommit ut ur mig. Eller som min mormor sade: "Att en sån där liten kan komma ut ur framstjärten, det är helt otroligt!". Och det är det ju faktiskt (dock kan jag själv önska att ordet "framstjärt" aldrig nånsin ska användas).