Nyårsafton 2016!

Nyårsafton tillbringades, precis som året innan, i en stuga precis vid havet. Ett ganska fantastiskt ställe! Jag älskar nyår, men i år blev aftonen av förklarliga skäl lite annorlunda. Förra året var jag gravid, men då var jag och Daniel åtminstone med på festen hela kvällen och sov över, precis som alla våra kompisar. I år åkte vi hem efter middagen och tillbringade senkvällen hemma, helt utan party, men med en åttamånaders bebis. För i år har vi liksom en bebis!!!



På dagen på nyårsaftonen så hängde jag och Folke runt ute på Femöre med våra kompisar och njöt lite av omgivningarna. Kollade in utsikten och så där. Som sig bör, på ett sådant magnifikt ställe. Och så störde vi oss på alla andra som var där och gjorde samma sak. Men det var var liksom vi som hyrt stället, så helt rimlig känsla.

Jag såg en Johan på ett berg och en Adam som svischade förbi, till exempel. Och en båt. Ett skepp! Och massa hav och horisont.

Tänk, här bodde fyrvaktaren förr.

Björn såg vindpinad ut på berget.

Adam och Björn.

Lina och David. 

När det började mörkna höll vi oss inomhus. Vi nyårspyntade och förberedde. Daniel var på väg ut till Femöre från jobbet, så snart skulle alla vara där. När han väl kom blev han hälsad med tomtebloss och konfetti. Förövrigt är det ganska coolt att se sitt barn leka med mina kompisar!

Våra firanden är ganska traditionella. Alltså, enligt våra egna traditioner. Var har hunnit skapa en del på typ 11 år eller nåt. Men ett nytt inslag i år var julklappsspelet. Det var kul! För vissa. Men det är väl tjusningen med julklappsspelet.

Förutom alla människor, så var vi tre hundar också. När en är hund är det bra att hålla sig i en stuga långt bort från alla fyrverkerier och sådant.

Björn hade förberett ett svårt musikquiz (som alltid!) med tema död och ensamhet (jippi!). Mitt lag kom tvåa sjukt nog! Och Daniel och Adam (aka redaktionen för Redarpodden) hade skapat ett Redargiss till oss. Perra vann! En alldeles egen och unik Redarpoddenkeps!! Alla var imponerade.

Jag och Folke var uppklädda till tänderna och alldeles nyårsfestliga! Min silverklänning kvalade in som årets klänning, på årets allra sista dag. Jag är inte van med urringning, men kände mig DÖSNYGG i denna!

Och så gjorde vi det klassiska misstaget att istället för att be någon ta en bild på oss alla, så tog vi två bilder, en på mig och Folke och en på Daniel och Folke.

Discolampan var med såklart! Och det var girlanger och konfetti överallt!

Vi hade ett tajt schema att hålla oss till. Maten blev lite försenad, men annars höll vi oss till det ganska bra. Vi hade knytis, så alla hade tagit med sig minst två rätter. Och vi var tio personer, så det blev en hel del mat. Så sjukt gott!! Och mycket!

Men eftersom Smulan inte pallar att festa hela nätter, så drog vi hem efter middagen. Så innan klockan 21.00 var vi hemma. Så himla konstigt, ändå! Det har inte skett på många, många år. Nyårsafton är en av mina bästa högtider ju! Men i år kom jag hem med en sovande Folke och drog av mig klänningen och satte mig i soffan och störde mig på alla fyrverkerier och smällare (jag trodde vi bodde i ett pensionärsområde, VEM avfyrar alla dessa fyrverkerier?!). Jag tog på mig nattlinne och åt glass, medan Daniel somnade i soffan (han jobbade hela helgen och skulle upp 04.45 nästa dag, så det var väl okej). Vid 23 så låg vi alla i sängen och sov. Jag vaknade precis vid tolvslaget, för JÄKLAR vad det small, men sen somnade jag om igen och sen var det 2017! 

Två bilder från juldagen

Juldagen firades med jullunch hemma hos min farmor (exakt som varje år) och julmiddag hos Daniel föräldrar (som varje år, typ). Det är mysigt att göra saker som en alltid gör. FAST I ÅR VAR JU ALLT NYTT I OCH MED ATT DET VAR FOLKES FÖRSTA GÅNG!

Smulan firade juldag i dinosaurieslips och skjorta och var urstilig!

Julafton!

Folkes allra första julafton och min första julafton som någons mamma firades hemma hos oss. För första gången i mitt och Daniels gemensamma liv så firade vi julafton i vårt hem. Vi brukar alltid fara och flänga runt på julafton, men i år var vi hemma hela dagen. Och släkten kom till oss!
(Varning för bebisbilder!!)

Först mitt på dagen kom Tubbe och Matilda. Tubbe är Folkes kusin och polare.

De var finklädda och juliga.

Vi försökte oss på en gruppbild, men det var dömt att misslyckas med två vilda bebisar.

Men jag var ju gullig i volangblus i alla fall. Skit i kidsen, liksom, kolla morsan!

Vi fikade och min mormor och morfar kom förbi och min mamma och Göran och så delade vi ut paket och så kom min pappa och min lillebror och Daniels föräldrar och så var vi ett helt julgäng. Några for vidare till andra firanden, och vi blev åtta vuxna kvar som åt middag hemma hos oss.

Men först var det paketöppning och sånt där! Folke höll med alla bebisar nånsin - pappret är roligast!

Precis som väntat fick Folke många julklappar och jag är himla tacksam för allt. Extra kul var det att han fick lite leksaker, eftersom han i princip inte hade några innan, förutom bitleksaker och skallror typ.

Efter en lång paketutdelning så var det tid för julbord och det var gött med massa mat och sen var det dags för folk att gå hem, för Daniel skulle åka och jobba natt och jag och Folke var helt slut efter en dags julfirande.

Ett dygn i Norrköping

För en vecka sedan for jag och Daniel och Folke till Norrköping. Vi tänkte att - varför inte? Norrköping ligger ju bara 45 minuter bort (om en åker tåg, inte om en går!) och där bor flera av våra vänner. Sagt och gjort, vi hoppade på tåget på söndagseftermiddagen. Det var Folkes första gång och han verkade tycka att det var helt okej. Tur, för vi har flera tågresor bokade i framtiden!

Utomhus var det alldeles höstfint. Sverige alltså, jädrans vad vackert det är att susa fram i.

När vi kom fram gick vi direkt till vårt hotell för att checka in. Japp, vi är vuxna nu och bor på hotell. Det kändes både lite weird, när vi tekniskt sett har flera kompisar att bo hos, men också väldigt väldigt skönt. Och hotellfrukost på morgonen är ju bästa grejen.

Utsikten från hotellrummet var helt okej (utsikt är viktigt!) och jag var glad och klädd i varma kläder.

Vi skulle äta söndagsmiddag hemma hos Björkis och på väg dit gick vi förbi stationen igen och mötte upp Björn, som kom med pendel från Linköping. Norrköping var supertjusig i höstskymningen.

Framme! Björkis bjöd på öl och vi alla (eller okej, inte alla, men några!) hjälpte till att laga en fantastisk (och fantastiskt stark) chiligryta.

David var där också! Och Adam och Lina!

Björkis fick en present, för han fyllde år den veckan. Han blev glad! Vilken ju var himla tur. (Det skulle ju varit hemskt om han blev ledsen.)

Det var så himla mysigt att hänga med alla och det är så himla knäppt och fint att vi numera har Folke med oss och att han är en egen liten person i detta gäng nu. Wow, liksom! (Nu vill jag såklart att exakt alla andra ska få barn dom också, så Folke får en massa små kompisar.)

Först var det allmänt häng i köket, men efter ett tag blev chiliångorna för starka, så vi öppnade alla fönster och placerade oss i vardagsrummet. Som också är enda rummet pga Björkis bor i en etta.

Sen somnade Folke lagom tills vi skulle äta, vilket var väldigt passande. Maten var jättegod och det är en så himla najs känsla att hänga en vanlig söndagskväll med folk som en annars aldrig brukar vardagshänga med för de bor i en annan stad flera mil bort.

När det blev sent så promenerade jag och Daniel tillbaka till hotellet och Folke sov hela tiden i selen. Vi tog inte med oss vagnen alls, utan körde på Ergobabyn hela tiden. Det kändes fruktansvärt smidigt.

Nästa morgon vaknade vi tidigt, som alltid. Nyhetsmorgon var på och alla på tv:n var peppade inför påvens Sverigebesök. Själv hade jag inte samma känsla för händelsen. Vi gick ned till frukosten och jag åt pannkakor med Nutella och grädde. Typiskt bra frukost.

Sen tog Björkis med oss på en Norrköpingsförmiddag med promenad, museum och lunch.

Stan visade upp en jäkla fin sida.

Adam var med också!

Grabbarna och vattnet.

Vi hängde bland annat på Arbetets Museum. Besöket inkluderade en kaosartad amningsstund med Smulan i ett cirkustält i en av utställningarna.

Ergobabyn var toppen att ha med. Så sjukt mycket smidigare än vagn. Och nu (när detta skrivs, alltså efter Norrköpingsresan) har jag köpt en bärjacka, vilket kommer göra bärandet ännu lättare i vinter.

Lunchade gjorde vi med tjusig utsikt och ett jäkligt glatt humör pga buffélunch. Jag åt lax och äppelpaj i mängder (inte samtidigt dock).

Sen gick Adam på föreläsning och jag och Daniel tappade bort Björkis en stund, men när det löst sig och jag hetsdruckit en cola pga SÅ HIMLA GOTT, så gick vi till Polarn o Pyret samt TGR och sen raka vägen till tågstationen och hem igen.

Och det var det Norrköpingsdygnet. Ett bra dygn, helt klart.