onsdag 19 november 2014

Att röra sig ska vara roligt!

Jag cyklar till skolan varje dag (som det är skola/föreläsning, vilket inte är exakt alla dar i veckan). Jag bor i en annan stad än skolan och måste därmed cykla ganska långt. En mil. En mil till skolan och en mil hem. Det betyder två mil varje gång och ganska många mil i veckan.

Jag cyklar för att jag inte har något körkort och därmed ingen möjlighet att köra bil. Jag cyklar för att det är billigt. Jag cyklar för att det är enkelt och roligt. (Jag är så larvigt förståndig att jag till och med bär hjälm!) Jag får ofta höra av folk att jag är så himla duktig som cyklar. "Du är så duktig!" "Hur orkar du?!" Jag får beröm för att jag orkar och hinner och vill. Och sen leds samtalet ofta ganska snabbt in på kost och träning och gå ner i vikt och så vidare. Och det blir så himla fel tycker jag. För jag cyklar definitivt inte för att det är bra "träning". Att träna, för att bli smal/gå ner  i vikt/hetsa kring vikt, är totalt oviktigt för mig. Jag blir alltid illa till mods när folk börjar prata om att gå ner i vikt och att de vill väga en viss siffra och då ska det bli bra.

Däremot så älskar jag att röra mig! Jag älskar att gå promenader och jogga och cykla. Jag älskar att vara ute i naturen! Jag tycker och önskar att "träning" alltid bör handla om sundhet och allmän motion och liksom rörelseglädje. Att hitta det en själv tycker är roligt. Simma, till exempel! Simma är skitroligt. Eller att vara ute i naturen och ha det bra och röra sig. Orientera eller rida eller spela bandy, eller vad det nu kan vara (personligen skulle jag aldrig göra nåt av dem tre, men alla är ju olika). Det jag vet är att det ska vara roligt och glatt och givande. Tillåtande. Upplyftande. Osunt tänkande om vikt och siffror och tvång och tråkigheter får en aldrig att må bra.

Att må bra är väl ändå det viktigaste tänker jag. Och sen vet jag ju att vissa människor vill träna massvis och andra knappt alls. Där är jag ju själv i sista kategorin, ändå. Men det viktigaste är att det ligger ett sunt tänkande bakom träningen. Inte drömmen om den perfekta kroppen. Inte tankar om att inte äta någon mat och träna extra mycket så att vikten landar på en viss siffra. Jag cyklar en mil till skolan för att jag tycker det är ganska roligt och, framför allt, billigt och praktiskt. Att röra sig ska vara roligt!

2 kommentarer:

Jemawa sa...

Fast att cykla sådär ÄR ambitiöst! Jag bara ser till mig själv, jag skulle inte orka! Först cykla på morgonen när man knappt är människa och sen cykla hem på em efter en låååång dag i skolan. Vissa dagar tycker jag att det känns långt hem, och det vet ju både du och jag att det verkligen inte stämmer.
Heja dig! Du är en förebild!
Kram

Kajsa sa...

Jemawa: haha, tack! Men jag är ju lite tvungen att cykla, så så himla duktigt är det inte :)