Sammanfattning av #fanochvredesfotoutmaning - Del 1

Under april månad startade instagramanvändarna attvaljavrede och fanochhensmoster en fotoutmaning: enter #fanochvredesfotoutmaning. Jag älskar utmaningar av alla de slag (så länge de är på Instagram och inte typ "Nu åker vi Vasaloppet!") och hoppade givetvis på. De hade bestämt ett tema/ord för varje dag under april som en skulle konstruera en bild till.

Det visade sig att jag tyckte det var fantastiskt kul och lade upp en bild exakt varje dag och skrev ganska mycket text till. Jag tänkte att det vore kul att samla alla dessa texter och bilder nånstans. På Instagram ligger ju ALLA personers som var med i utmaningens bilder samlat under hashtaggen och jag tänkte vad är ett bättre ställe att samla alla mina inlägg än här, på bloggen? (En skulle kunna påstå att det vore bättre att samla dom på Insta, men nej, säger jag.) Jag tar inte med exakt alla bilder, utan väljer ut vissa. Samma gäller för texterna, jag väljer ut de som är lite längre.

Här kommer de första dagarna:

2 april och temat var Osämja:

Jag har tänkt på det där med #osämja tills ordet tappat all mening. Vad betyder det ens längre? Är det en frukt? Närå, men det enda jag kan komma på är att det är sjukt jobbigt med osämja och det gör ont i hela magen tycker jag, om jag upplever det. Men samtidigt känns det himla sunt och nyttigt. Att ventilera, vädra ut, säga vad en tycker. Att kanske bli arg, att skrika. Få ett jävla utbrott. Osämja kan verkligen påverka livet. Störa mig. Jag kan gå runt och älta älta älta. Fast nog är det himla skönt att skapa lite osämja ibland. Att markera. Att säga ifrån.

5 april och temat var Jag brinner:

#jagbrinner av ilska inför många saker. När jag är hungrig och har långt till mat till exempel. Eller när kedjan hoppar på cykeln och liksom trasslar in sig. Jag hatar att H&M tar in smala modeller och kallar dom plus size och att jag mår dåligt i provrummet när en kjol sitter fel på min kropp. Jag blir skitarg av folk som vill förbjuda tiggeri eller när folk "skojar" om att kvinnor bör göra mer hemma för de har det ju i generna, höhö. Jag avskyr när jag får höra att jag ser sur ut och borde vara lite gladare, le lite mer. Jag hatar att prata inför folk och åsikten att en skulle vara lite sötare bara en gick ned lite i vikt. Jag blir arg av träningshets och folk som ba mmm, vad gott det är med naturell kvarg. Jag brinner av ilska av våldtäktsskämt och "lilla gumman" och själva tanken på att det finns massa personer som tyckte att Jennifer Lawrence och andra kända kvinnor förtjänade att få sina privata bilder stulna och upplagda på internet för alla att se och sen hade mage att kalla dom horor och slampor! #jagbrinner ofta av ilska jag. Men jag tror att det är ganska bra ilska, för det mesta. Det är ilska som tar mig framåt.

6 april och Skämskudde:

Jag skäms ofta över att jag är korkad eller riskerar att låta korkad. Jag räcker inte upp handen i klassrummet fast jag vet svaren (varken i femman eller nu) och jag vågar inte säga svaren på frågesporter eller under TP-omgångar med vänner pga jag kan ju ha fel och därmed skämma ut mig stort. Att ha fel är något jag skäms enormt för. Jag har många vänner som är smarta och då är det ju extra pinsamt att låta korkad, vara dum. Så jag är tyst istället. Tar det säkra före det osäkra. #skämskudde 

Den 9 april var temat Jag och Instagram:

Jag fullkomligt älskar Instagram. På riktigt. Insta är det bästa nånsin. Jag följer så himla många bra människor, de flesta sådana som jag aldrig nånsin träffat men som är så himla fantastiska på massa olika sätt. Jag älskar att få ta del av folks klokheter och mod och humor och vardag. Ta del av folks ilska och irritationer. Jag älskar peppen och diskussionerna. Jag älskar när tex en sån här bild dyker upp i mitt flöde. En av de allra bästa scenerna i Grey's Anatomy, som jag blir alldeles gåshudig av att se. Den dök upp för att grymma @megryan4ever lade upp den, och jag älskar att Instagram och personerna här postar så sjukt många bra bilder. Bilder som får mig att känna gläjde och får mig att skratta eller minnas eller får mig att bli arg eller ledsen eller bli fylld av kampglöd eller feminismpepp.#jagochinstagram

12 april och Motsägelsefullt:

Jag är motsägelsefull hela tiden. Jag säger det ena men gör det andra. Jag tycker på ett sätt men samtidigt på ett annat. Jag ändrar mig och ångrar mig. Det är min himla rättighet. Tänker jag ibland. Och ibland inte. Ibland tycker jag att jag bara borde skärpa mig. Jag tycker olika saker. På samma gång. Jag tycker fokus ska flyttas från kroppen, att kroppen ska få vara ifred och bara existera och samtidigt lägger jag upp bilder på mig i bikini. Bland annat. Så jävla motsägelsefull. Så himla dubbel. Vilken falsk kossa jag är. Men jag tycker ju bägge två delarna är viktigt. Jag TYCKER fokus ska flyttas från kroppen men jag vill gärna vara bekväm i (och försöka tycka om) min egen kropp. Trivas i mitt eget skinn. Jag vill se fram emot en sommar då jag kan gå lättklädd som en bör och inte skämmas och känna mig fel. Jag är så himla trött på att känna mig så. Men samtidigt. Så jäkla #motsägelsefullt . (Och så får jag lite ångest över motsägelsefullheten och skäms lite över det.)

Den 13 april var det I min garderob som var temat:

#imingarderob finns en hel värld av möjligheter. Massvis med figurer och personer och personligheter bor där. Jag har så många klänningar, så många kläder, som jag kan kombinera. Som kan bli vad som helst i hela världen. Eller nåt rymdlikt, till och med. Nåt helt eget. Nåt helt annat. Bara fantasin sätter gränserna. Jag kan bli vilka som helst. Och de kan vara alla möjliga. Arga och glada och fundersamma och läskiga och rädda och finurliga. Jag kan ta på mig någonting och bli vem som helst, vad som helst. Egentligen. Men eftersom jag är lite en av mespropp, så gör jag inte det. Men möjligheterna, oj vad de finns!

Den 14 april var det Misslyckande som var temat och jag skrev så här:

Att det säljs bikinis i storlek 86 är helt förjävligt. Och ett stort jäkla #misslyckande av samhället. Skäms på Åhléns och alla andra butiker som säljer liknande. Fuck you för att ni sexualiserar barn. Fuck you patriarkatet för att kvinnokroppen blir så jävla översexualiserad att småbarn måste dölja bröstvårtorna på stranden och lär sig att bröst är något som ska vara sexigt, spännande, dolt, förbjudet.

Den 15 april och mitten på månaden var temat Mitt bästa jag:

Jag hoppas att jag inte varit #mittbästajag än. Att jag har det framför mig. Mitt bästa jag framför mig. Min bästa tid. Jag har än så länge haft bra år och sämre år. Riktigt dåliga år. Jätteroliga år! Det har varit blandat. Men inte bäst. Jag tycker jag blir bättre hela tiden, varje år. Med dippar och dalar av sämre inblandat givetvis. Men på det stora hela: bättre. Jag bättrar mig och lär mig och blir förhoppningsvis klokare och kanske snällare och helt klart roligare. Jag utvecklas och blir äldre. Jag blir sakta men säkert modigare och vågar mer och kämpar mer. Jag försöker mer. Jag hoppas mitt bästa jag är i framtiden. 

Det var ett utdrag ur halva månaden och halva fotoutmaningen. Jag tar sista halvan imorgon eller nästa dag. 
Min Instagram hittar du här: kobranhuggertill.