Igår var det den allra första juli och sådant skall ju firas

Igår firade jag tillsammans med ett gäng män att det var första juli med eld och öl. Efter jobbet cyklade jag och Daniel ut till Femöre och mötte Hallberg, Adam och Björn, som redan var där. De hade tänt elden och vi kom precis i rätt tid.

Det är himla vackert ute på Femöre, vilket ju är trevligt. Men det finns en negativ sida till det: svinmycket folk. Det må se öde ut på bilderna, men tro mig, det var mycket folk som passerade. 

Det var kvällssol vid klipporna och den nådde in i skogen där vi satt vid lägerelden (utan läger, så egentligen bara en eld).

Jag körde kombinationen jeanshorts och jeansjacka. Jag älskar jeans + jeans. Det är en kombination som jag hatade och inte bar på många år, men nu är det ursnyggt tycker jag. 

Håret var ganska trött efter en dag i hemtjänsten, men frisyren var 100 procent inspirerad (okej, kopierad) härifrån. 

Alltså, havet, som jag älskar det. Drömmen vore ju ett hus på en egen ö, dit en bara kan komma med båt. Vilket sommarparadis. På vintern skulle en kunna knata dit på isen, perfekt för båtlösa.

Grillmännen satt runt elden. Det här är några av de bästa männen jag vet. Lyllos mig som får ha dem i mitt liv. 

Körv ska en ha om en är ute i skogen. Hallberg körde på långsam och noga grillning och Björn körde på totala motsatsen. Bägge var nöjda. 

Vi hade ju hundar med oss också. Blixten var extra snygg i en tjusig scarf. 

Eld är alltid så fascinerande. Jag kan sitta hur länge som helst och bara titta och lyssna på sprakandet. Himla grottmänniskosyssla, men ändå, ganska trivsamt. 

Daniel cyklade hem för att åka och jobba natt och vi andra satt kvar lite längre. Öl + eld är en väldigt bra kombination. Dock blev det inget badande den här gången. Jag kände mig himla sugen, men jag hade ingen baddräkt med :(

När det blev mörkare ballade eldningen ur. Adam är barnet som vill testa gränsar genom att elda en gran och Björn är oroliga pappan som tar sig för huvudet och tänker "Nu har det gått för långt". Var Hallberg befinner sig när den här bilden tas vet jag inte riktigt och det gör mig nästan mest orolig av allt.

När det blev för kallt och elden falnade så släckte vi den helt och åkte hem i sommarnatten. Helt ärligt, finns det något bättre än att cykla hem i ljusa sommarnätter och prata om livet medan en susar fram på skogsvägar?