Nattbad

Mörkret har börjat komma tillbaka igen. Inte helt såklart, men jag känner att det är på gång. Så här såg det ut när jag, Daniel, David och Adam gick för att nattbada i veckan.

Det var en riktigt stor fullmåne och den lyste över hela viken. En får föreställa sig hur vackert det var, för bilden gör det liksom inte till rätta. 

Jag var minsann inte den enda som fotade.

Vid badbryggan var det alldeles lugnt och stilla (detta är en lögn, det var ett bröligt gäng tonårskillar där som skanderade "Traktor, traktor" och skrek "Nu ska kuken in i fittan"). Men det syns ju inte om en bara ser bilden.

Det var även en svan där.  Den var vi alla lite rädda för.

Neon

Jag hittade mig en ny kofta på rean när jag var i stan senast. Den är beige och neongrön. Det framkommer inte riktigt på bilden, men det är stark neonfärg. Så himla annorlunda mot vad jag brukar välja för färger, men jag gillar'n.

Havsnära

Oftast är det ju inget jag tänker på direkt, men gud så härligt det är att bo havsnära på sommaren. Nästan varenda sommardag tillbringar jag vid havet på ett eller annat sätt. Igår, till exempel, då åt jag, Daniel, David, Adam och Persson middag alldeles vid havet och sedan cyklade vi bort till ett par klippor och badade. Jag älskar att bada på kvällen, det är mycket bättre än dagsbad.

I lördags var vi ute på sjön och solade och jag brände min axel. Som nu har börjat flaga nått otroligt.

Häromdagen tog jag, Daniel, Adam och David ett nattdopp. Jag badade längst för det gör jag nästan alltid pga är halt säl och vi blev nästan lite rädda för en svan.

Igår åt vi middag med den här utsikten.

Sen fick Blixten ta sig ett dopp.

 Och sedan människorna.
 

World War Z

Häromdagen var jag på bio, dubbelbio till och med, alltså två filmer i rad. Jag, Daniel och David hade kommit överens om två filmer, Man of Steel (som jag inte var särskilt peppad att se) och World War Z (som jag var mycket peppad att se).

Jag älskar nämligen boken och även om jag förstod att filmen inte skulle vara lik boken (för när är det nånsin det?) så var jag himla peppad.

Det var inte världens bästa film direkt, men jag har en särskild plats i mitt hjärta för katastroffilmer så jag gillade den jättemycket. Jag kommer se den igen, så fort jag får chansen. 

Men helt ärligt, det allra bästa i filmen var Brad Pitt. Och han finns inte ens med i boken. Helt klart ett plus till filmen. Varje sekund han var med i rutan, och det var ofta, tänkte jag Fan vad snygg han är. Och det är inte likt mig. Jag har aldrig varit förtjust i honom. Men det är nåt särskilt med män som räddar världen. Det går inte att undvika att bli förtjust. 

Söndagstaco

I söndags låtsades vi att det var fredag och åt den klassiska fredagsmysmaten tacos. Det var megagott för att tacos är något av det godaste som finns att äta.

Vi köpte små tomater och gjorde allt till en stor sallad i stället för att ha en massa småskålar. Det känns mer normalt och gör mindre disk när alla vill äta av allt.

Jag drack en rom och cola och tyckte att detta med sommar kan vara ganska gött även fast en inte har en stor tomt med en stor altan att sitta på. 

Jag bar samma par av jeansshorts som jag i princip levt i den här sommaren.

White Lady

Idag kände jag att det var dags för vit, halvgenomskinlig klänning. Så det var det jag tog på mig i morse. Fint som snus. Det känns som en typ av klänning som jag inbillar mig att sjuksköterskor bar förr i tiden. Ganska tjusigt att bära klänning på jobbet. Om än jäkla opraktiskt och värdekasst att utföra arbetet i. Men ändå, snyggt!

Det faktum att jag har en enorm finne i ansiktet som bara vägrar att försvinna tänker jag ignorera. Det här kommer bli en döbra vecka, en riktig semestervecka, det känner jag på mig och då får en liten (stor) finne inte stå i vägen.

 Den här klänningen är som sagt väldigt genomsynlig men vad gör det egentligen? Det syns inte riktigt på bilderna, men tro mig (okej, inte Jessa-genomskinlig direkt, men nära på). Förr hade jag aldrig vågat bära den och tyckt det var megaläskigt att folk kunnat se mina underkläder, men nu känner jag att jag inte kunde bry mig mindre. Det känns gött. 

Prästkragar

När jag strosade runt på stan och tittade efter reafynd hittade jag den här klänningen som doftar 90-tal. Den är så mycket sladdrig sommarklänning det kan bli. En sån där som jag aldrig nånsin kommer att bära på vintern men oj, så fin den är under sommarmånaderna.

Den är djupt skuren i ryggen och har en fladdrig kjol. Himla enkel, men så söt med prästkragemönster. Den här klänningen och Dr Martens känns så himla ball 90-talsbrud. Nu har inte jag några sådana kängor och jag har absolut inga planer på att skaffa det, men nog hade det varit tjusigt.

(Nu ser ni allt som trängs i vår proppfulla bokhylla också.)

Denna känsla:

Känner ofta såhär.

Alla trodde att jag skulle förlora mig med vilken runaway som helst

Jeansshorts är min räddare i sommarnöden. De är så himla praktiska. Kjolar och sånt utan fickor är värdelösa när jag inte orkar släpa runt på en väska för nycklar och plånbok osv. Förövrigt tycker jag att korta kjolar för korta på sommaren. De har en tendens att alltid fladdra upp och visa trosorna för allmänheten. Det är visserligen något jag kan tolerera ibland men det är inget jag vill råka ut för varje dag.

Shorts däremot, de fladdrar aldrig upp. De har praktiska fickor där jag får plats med de nödvändigaste. Och de kan vara korta utan att jag råkar visa underbyxorna. Bara plus ju. 

Halsbandet hittade jag på rean och knep direkt. 

En lördag i skärgården

I lördags hämtade Hallberg och Adam upp mig, Daniel och Blixten och vi for till småbåtshamnen för att åka ut i skärgården.

Jag satt längst fram och tyckte att kan borde ha en sån där trumma så att alla kan ro i takt. Även fast det inte var någon som rodde.

När vi kom fram hoppade Hallberg och Adam i havet direkt. Jag hade ingen baddräkt, så jag skippade det. Jag hade heller ingen solkräm med mig, så det var nog tur att jag inte var alltför avklädd. Jag har en tendens att bränna mig då. Vilket jag såklart gjorde ändå.

Blixten badade också. Han älskar att bada. Speciellt om det finns en pinne att hämta i vattnet.

Själv låg jag mest och läste World War Z. Jag blev så sugen på att läsa den igen efter jag såg filmen. Tyvärr är inte Brad Pitt med i boken.

Det var svinavarmt att vara klädd i långärmat, men jag försökte skydda mina stackars axlar. Det gick sådär.
Av någon anledning tyckte Blixten det var kul att gnosa in sig i mig när han var blöt. Jag tyckte den var mindre kul. Det var visserligen skönt med svalka, men han gör det med sån kraft att jag nästan rullade ner för klippan.

Sen tog han platsen, den jäkeln. 

Vi hittade en himla bra ö att gå iland på, men gud så sugna vi alla blev på att skaffa oss en egen liten ö med ett hus på. Vi åkte förbi ungefär hundra sådana öar och herre min påve så härligt det vore att ha en sådan.

Framåt kvällen, när molnen samlades över himlen, hoppade vi i båten och for hemåt igen. 

Jag älskar att vara ute i skärgården. Det är barndom för mig. När jag var liten var vi alltid ute på sjön hela somrarna. Jag älskar klipporna och lukten och matsäcken och vågorna och måsarna och det kalla vattnet och solen som steker. Jag älskar hur hungrig en blir och hur allt smakar bättre på en ö. Jag älskar jakten på den perfekta klippan. Skärgården alltså. Så himla bäst.

Jag, tre karlar och en fredagkväll (Det kunde vara titeln på en dålig porrfilm, men det är det inte) (Vad jag vet)

I fredags hade jag och Daniel två karlar hemma hos oss som vi åt pizza och drack öl med, nämligen Adam och Hallberg. Det var sommarvarmt såklart och efter ett tag hittade vi ut på vår lilla minibalkong.

Adam var tjusig som vanligt och extra glad för han hade hittat tändstickor. 

 Överlag är det ganska dålig utsikt från vår balkong, men vi får i alla fall se en fin solnedgång varje kväll. Det är inte dåligt det. Hallberg tittade ut över himmelen och jag kan lova att han liksom *myste* inombords för att det var så vackert.

Sen tände Adam en av de där tändstickorna han hittat och blev mycket exalterad. Som ett femårigt barn ungefär. 

Även Hallberg var förtjust i elden. Det är nåt särskilt med eld, alltså. Den gör oss alla lika hänförda som grottmänniskor.

Sen var han nöjd och glad och stilig framför solnedgången. 

När klockan blev tolv skickade vi hem männen med ett löfte om att leka nästa dag igen. Och det gjorde vi ju. Vi var ute i skärgården i lördags och jag brände halva kroppen i solen.