I love you and I like you

Jag har börjat läsa lite fler böcker. Jag vill verkligen fortsätta med det hela året och nu har det hållit i typ två veckor, så det ser ju lovande ut. (Haha! Kan ju hoppas att jag fortsätter några veckor till i alla fall) Jag har precis läst ut Amy Poehlers Yes Please.

Jag hade väldiga förväntningar, och när en har det kan en nästan lista ut med lillnäsan att en kommer bli besviken. Jag gillar Amy Poehler så himla mycket och vill ju gärna att hon ska vara perfekt, men det är hon ju inte. Hon är amerikansk och försöker alltid vara rolig. Ibland är hon det. Svinrolig! Men ibland blir det bara konstigt och helt fel, tycker jag (men jag kanske inte fattar). Jag har läst flera biografier av roliga, amerikanska kvinnor och Yes Please var väldigt lik Mindy Kalings bok, Tina Feys bok och Lena Dunhams bok. Vilket i och för sig inte är nåt dåligt, direkt. De hade alla sina ljusa stunder, men det känns som jag läst detta nu.

Poehler har haft en spännande liv inom humorscenen, en bransch som var och är väldigt mansdominerad. Hon skriver om sin barndom och om tiden i New York på 90-talet och om SNL-tiden. Intressant och roligt. Vissa grejer i boken är alldeles fantastiska. Som citatet nedan. "It takes years as a woman to unlearn what you have been taught to be sorry for." Så himla sant och en så bra lärdom, som tåls att upprepas tusen gånger.

Men andra grejer alltså. Sexråd för kvinnor. Jag vet inte om det ska vara roligt, men jag skrattar inte:

"You have to have sex with your husband occasionally even though you are exhausted. Sorry." Du måste ha sex, även om du är trött och utmattad och inte vill. Ba NÄÄ. Du behöver inte ha sex med någon, någonsin om du inte vill. Skitdumt råd att ge folk. Skitdumt att någonsin prata om sex som nåt en "måste ha". Och nummer åtta också: "Don't make fun of men" en ba Hahahha! Jag kommer aldrig att sluta make fun of men. Konstigt råd från en komiker, också.

Sexråden för män var ungefär lika dåliga vissa, men nummer elva håller jag med om starkt!

Kapitlen där hon skrev om Parks and recreation och Leslie Knope var ju dock så fina att jag nästan grät lite. Ett manusutdrag från Leslies och Bens vigsel var med:

Asså, hur fint?! I love you and I like you. Får gåshud bara att skriva om det.

Slutsats: helt okej bok om en gillar Amy Poehler. Jag gör det. Vissa delar dock alldeles för amerikanska och sämst. Vissa delar var toppenbra! Även om det var mycket drogromantiserande, vilket jag inte gillar. Gillar dock ärligheten i att skriva om det. Gillar ärligheten i boken överlag. Det fina och glada med det fula och smutsiga i livet.