Och igår slog det mig. Det är ju för att allas vår Jocke Berg har läst samma bok som jag läste och älskade förra våren: We Were Liars!! Av E. Lockhart. På flera ställen citeras den boken i Egoist och jag blev himla peppad när jag märkte det.
I boken, som är en YA-bok, sitter de tre tonåriga kusinerna och en vän och pratar om motton och inspirerande citat att ha som vägledning i livet och en av dem säger att hennes motto är "Be a little kinder than you have to". Eller som Jocke sjunger- "Var lite, lite snällare än du måste vara".
En annan grej som är återkommande i boken är att huvudpersonen beskriver sitt gäng, sina vänner, med olika ord. Johnny är bonce, effort and snark. Mirren är sugar curiosity, and rain. Gat är bland annat ambition and strong coffee. Precis som i Egoist där någon är socker och nyfikenhet och Berg själv är "starkt svart kaffe, ambitioner och regn". (Lite töntigt att va "regn", förövrigt, men ja ja)
Direkt när jag hörde låten så tyckte jag att delar lät så himla välbekanta, men jag kunde inte riktigt koppla till vad. Och sen ba JUST DET! We Were Liars! Just den där grejen om de beskrivande orden, några få ord som liksom ringar in en hel person, det minns jag att jag gillade så himla mycket. Och jag tänkte på vad mina ord skulle vara, om någon skulle beskriva mig på samma sätt.
Jag läste ut den här boken hur snabbt om helst och sedan läste jag om den på direkten. Den är så himla bra. En riktig liten pärla till bok. Om vänner och somrar och familj och minnen och en olycka som förändrar allt.
Skulle jag omläsa We Were Liars nu till sommaren (vilket jag borde, för det är värsta sommarboken!) så skulle jag ha på Egoist i bakgrunden. Som soundtrack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar