För en vecka sedan for jag och Daniel och Folke till Norrköping. Vi tänkte att - varför inte? Norrköping ligger ju bara 45 minuter bort (om en åker tåg, inte om en går!) och där bor flera av våra vänner. Sagt och gjort, vi hoppade på tåget på söndagseftermiddagen. Det var Folkes första gång och han verkade tycka att det var helt okej. Tur, för vi har flera tågresor bokade i framtiden!
Utomhus var det alldeles höstfint. Sverige alltså, jädrans vad vackert det är att susa fram i.
När vi kom fram gick vi direkt till vårt hotell för att checka in. Japp, vi är vuxna nu och bor på hotell. Det kändes både lite weird, när vi tekniskt sett har flera kompisar att bo hos, men också väldigt väldigt skönt. Och hotellfrukost på morgonen är ju bästa grejen.
Utsikten från hotellrummet var helt okej (utsikt är viktigt!) och jag var glad och klädd i varma kläder.
Vi skulle äta söndagsmiddag hemma hos Björkis och på väg dit gick vi förbi stationen igen och mötte upp Björn, som kom med pendel från Linköping. Norrköping var supertjusig i höstskymningen.
Framme! Björkis bjöd på öl och vi alla (eller okej, inte alla, men några!) hjälpte till att laga en fantastisk (och fantastiskt stark) chiligryta.
David var där också! Och Adam och Lina!
Björkis fick en present, för han fyllde år den veckan. Han blev glad! Vilken ju var himla tur. (Det skulle ju varit hemskt om han blev ledsen.)
Det var så himla mysigt att hänga med alla och det är så himla knäppt och fint att vi numera har Folke med oss och att han är en egen liten person i detta gäng nu. Wow, liksom! (Nu vill jag såklart att exakt alla andra ska få barn dom också, så Folke får en massa små kompisar.)
Först var det allmänt häng i köket, men efter ett tag blev chiliångorna för starka, så vi öppnade alla fönster och placerade oss i vardagsrummet. Som också är enda rummet pga Björkis bor i en etta.
Sen somnade Folke lagom tills vi skulle äta, vilket var väldigt passande. Maten var jättegod och det är en så himla najs känsla att hänga en vanlig söndagskväll med folk som en annars aldrig brukar vardagshänga med för de bor i en annan stad flera mil bort.
När det blev sent så promenerade jag och Daniel tillbaka till hotellet och Folke sov hela tiden i selen. Vi tog inte med oss vagnen alls, utan körde på Ergobabyn hela tiden. Det kändes fruktansvärt smidigt.
Nästa morgon vaknade vi tidigt, som alltid. Nyhetsmorgon var på och alla på tv:n var peppade inför påvens Sverigebesök. Själv hade jag inte samma känsla för händelsen. Vi gick ned till frukosten och jag åt pannkakor med Nutella och grädde. Typiskt bra frukost.
Sen tog Björkis med oss på en Norrköpingsförmiddag med promenad, museum och lunch.
Stan visade upp en jäkla fin sida.
Adam var med också!
Grabbarna och vattnet.
Vi hängde bland annat på Arbetets Museum. Besöket inkluderade en kaosartad amningsstund med Smulan i ett cirkustält i en av utställningarna.
Ergobabyn var toppen att ha med. Så sjukt mycket smidigare än vagn. Och nu (när detta skrivs, alltså efter Norrköpingsresan) har jag köpt en bärjacka, vilket kommer göra bärandet ännu lättare i vinter.
Lunchade gjorde vi med tjusig utsikt och ett jäkligt glatt humör pga buffélunch. Jag åt lax och äppelpaj i mängder (inte samtidigt dock).
Sen gick Adam på föreläsning och jag och Daniel tappade bort Björkis en stund, men när det löst sig och jag hetsdruckit en cola pga SÅ HIMLA GOTT, så gick vi till Polarn o Pyret samt TGR och sen raka vägen till tågstationen och hem igen.
Och det var det Norrköpingsdygnet. Ett bra dygn, helt klart.
2 kommentarer:
Åh Norrköping! Bodde där i ca 4 år när jag pluggade. Det är en fantastisk stad! Vilka fina bilder ni fick till!.
/ Natalia
Tänk vad kul det kan vara att se sin hemstad i en annan blogg, speciellt i favoritbloggen! Jag har dock inte blivit hemmablind, den är jäkla tjusig "min" stad fortfarande ^^
Skicka en kommentar