En vanlig dag

I och med att det tillkommit en ny medlem i min familj så har ju det dagliga livet ändrats. Först precis i början fanns inga rutiner alls och allt bara var. Jag och Daniel följde med i bebis flöde och allt han ville och hur han mådde styrde allt. Nu är vi fyra månader in i den här bebisgrejen och nu finns rutiner igen! Typ! Livet ser ganska exakt likadant ut varje dag och det är något himla skönt med det.



Lite så här ser dagarna ut:

Ingen klocka är någonsin ställd (öh, förutom Daniels då, de dagar han börjar tidigt. Men det är inte så många dagar och den lyssnar ju inte jag och Smulan på). Smulan vaknar först vid ca 05.00 för blöjbyte samt mat, alltså amning. Efter att ha ätit klart så somnar han om direkt, ofta med bröstet i munnen, eller så har han i princip sovit hela tiden under amningen. Sen vaknar han vid 07-07.30 igen och då brukar vi gå upp. Fast först liggammar vi i sängen. Är Daniel hemma går han upp och sätter på kaffe och fixar frukosten. Är han inte hemma så är jag så illa tvungen att göra det själv. Jag och Folke går upp och jag sätter honom i hans stol i köket och han är oftast himla nöjd och glad på morgonen och jag får tid till att äta frukost och dricka kaffe (två mycket viktiga sysslor i min värld!!).

Efter frukost är Folke vaken i ungefär två timmar, sedan blir han trött och vill ta en förmiddagslur. Går vi upp ungefär sju, så går vi ut med hunden vid typ nio och så får vi en liten promenad och så somnar Folke nästan alltid. Tar vi selen så somnar han definitivt. Ibland fortsätter han sova en stund när vi kommer in, men oftast inte. När han vaknar vill han äta. Sen är han vaken och oftast glad i ett par timmar och vi leker lite och tränar på att hålla i grejer och ligger på mage och på rygg och i babygymmet och i babysittern (även känd som bajsstolen) och så vidare. Allmänna bebisgrejer.

Lunch försöker jag hinna äta någon gång också, men den är mera flytande. Alltså inte i form, men i tid. Är Daniel hemma och/eller om vi har hittat på något så kan den bli senare, men jag föredrar att äta runt 12.00. Det känns som en rimlig lunchtid. I verkligheten blir det nån gång mellan 11 och 15.
Minst en gång om dagen brukar det bli en långpromenad, både pga det är najs att komma ut samt har hund så måste. Det sker ofta på eftermiddagen, alltså en längre promenad. Vissa dagar kan det bli flera, till exempel om Daniel jobbar kväll. Eller om vi är iväg någonstans. Annars förflyter eftermiddagarna typ som förmiddagarna med amning och vila och lek. Men oftast lite kinkigare och Smulan har ofta ett större behov av närhet på eftermiddagarna/kvällarna. Jag försöker att få i mig en fika och kaffe på eftermiddagarna, men det lyckas inte alltid.

På kvällarna så hänger vi i soffan och Folke somnar mellan 19-21. Han somnar alltid hos mig, i samband med amning. Sedan lägger jag ned honom i soffan bredvid mig eller i vagnen. Då har han somnat för natten och sover djupt. Vid kanske 21-21.30 nån gång så går vi ut med hunden en sista gång och Folke sover i vagnen de gångerna han följer med. Sedan sover han kvar i vagnen tills jag går och lägger mig. Då bär jag med honom till sängen. Vi byter blöja och ammar en sista gång inför natten. 

Det här känns som en riktigt luddig text och det var inte helt lätt att beskriva våra dagar, även om jag tycker alla är ganska lika varandra. Givetvis är vi inte hemma exakt varje dag. Vi far iväg och träffar vänner och familj och vi hänger på stan och vi storhandlar och vi går långa promenader i naturen/åker till stranden eller vad det nu kan vara. Vi gör grejer. Jag lovar! :) :) :) De dagarna vi gör mycket blir ju lite annorlunda, men ändå samma. Är vi iväg mycket med bilen, så sover Folke lite mer, eftersom han alltid somnar i bilen och trivs bra i babyskyddet. Är vi ute och går med bärselen så sover han också ganska mycket. Umgås vi med någon, så är han kanske vaken lite mer. Det bästa är att det inte känns läskigt eller jobbigt att vara iväg hemifrån. Det kunde det göra i början. Nu känns det bara bra. Plus fett stressigt och det är hundra grejer en ska komma ihåg att ha med och allt sånt, men så är det väl kan jag tro.

Och han bajsar ju också! Det är väl kutym att skriva om när en skriver om bebisar? Runt klockan 05, 07 och sedan en gång till som är mer oviss i tid, men oftare på förmiddagen/lunch så bajsar han. Ett tag när han var mindre så hade han en del problem med bajset/gaser och kunde vakna flera gånger på nätterna och ligga och trycka och klämma tills han skrek och ändå kom det inget. Vi prövade med massage och byte av D-droppar och lite allt möjligt, och som tur är så är det helt borta. Det hjälpte också att bajsstolen kom in i våra liv. Det är alltså en röd babysitter från Gekås som Folke fått låna av sin kusin och den är världens bästa bajshjälpmedel. (Men just idag funkar den inte såklart, bara för att jag skriver det här...)

Vad gäller amningen, så kör vi friamning och ammar på minsta signal. Absolut inte efter någon klocka, utan Smulan får äta exakt när han vill, var han vill och hur mycket han vill. (Vilket jag antar och hoppas är vanligt att göra idag, om en ammar.) Amning är ju så mycket mer än bara mat, det är trygghet och närhet och mys också.

Daniel jobbar skift, vilket innebär att han ofta är hemma på dagtid, vilket är väldigt trevligt och bra på alla sätt. Han har långa ledigheter och vi får mycket tid tillsammans, vilket jag tycker är najs, men framför allt så är det ju bra för Folke, att ha bägge föräldrarna hemma så mycket som möjligt.