Jag sade en gång för länge sedan till mig själv att jag skulle bli bättre på att fota vardagsbilder och lägga ut på bloggen. Liksom som ett minne för mig själv. Att minnas vardagen, som annars så lätt glöms bort. Försvinner. Bara det ovanliga blir kvar. Det som står ut. Men det mesta av livet är ju faktiskt det vanliga. Vardag. Men det visade sig att jag är skitdålig på att fota vardagsbilder.
Här kommer i alla fall tre nya.
Först en skål med apelsiner. Blodapelsiner för att vara exakt. Främst för att de är så fruktansvärt goda just nu. Goda och lättskalade och perfekta. Allt som jag kräver av apelsiner. Och bilden blir komplett med smulor på halva bordskivan.
Och sedan jag. I mitt vårigaste läppstift. Alldeles koralligt. Även fast vädret och utomhus är totalt emot mig. Där är det tydligen snö och minusgrader. Är inte det typiskt för alla februari någonsin? Vårkänslorna är på topp och en känner sig så himla vårpeppig men våren är så sjukt långt ifrån en. Det känns så i alla fall. Igår kväll var jag ute med hunden och det var nio minusgrader. :(
Den tredje bilden blir ett hörn av mitt vardagsrum som aldrig verkar bli klart. Vad "klart" nu innebär? Men jag har bott här i mer än två år och dessa tavlor står fortfarande på golvet, lutade mot väggen. Skynda långsamt, eller vad brukar folk säga?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar