3 x vardag

Här kommer tre vardagsbilder från juni månad!

Det är Daniel och Adam som ligger i solstolar och dricker öl, en måndagskväll (älskar juniljuset, förövrigt, att det kan vara så här ljust en kväll!). Den andra bilden är från en morgon när Blixten låg och drog sig (typ som alla morgnar). Blixten älskar att ligga under täcken och gosa. Den sista bilden är på mig, trött och tjurig och mensig. De där första mensdagarna är typ det värsta nånsin och jag tappar exakt all energi och ork och har bara ont och vill sova. Tyvärr funkar inte livet så att en kan sova bort hela dagar så fort en vill :(

Fucking bantningspulver?!

Jag ska titta på en video på YouTube, men det blir reklam innan, och reklamen handlar om nåt fucking BANTNINGSPULVER.

Bantningspulver! Varför finns ens detta??

Jag är så trött på sån här skit! Och det är så svårt att värja sig. Hälsohetsen, träningshetsen, bantningshetsen, smalhetshetsen. Det är överallt. Jag öppnar tidningen och där är nån jäkla reklam om flingor eller nåt som går ut på att en kvinna ställer sig på vågen och ser lycklig ut för att hon gått ned i vikt, jag går på bio och reklamen innan är från Vikväktarna eller nåt liknande och går ut på att folk står på vågar, står med måttband och ser så lyckliga ut för att de gått ned i vikt. De har vunnit säger sig. Att bli översvämmad med denna ständiga hets om bantning är så skadligt.

I YouTube-reklamen om bantningspulver står det att en kommer gå ner ännu mer i vikt med deras konstiga pulver. Jag skulle aldrig stoppa det i min kropp. Och titta vad lyckliga kvinnorna i reklamen ser ut (alltid kvinnor!). De är ju smala och är inte det livets mening?

Nä fy tusan vad trött jag är på sån här skit. Jag vill inte se det, jag vill inte höra om det, men det går inte att undvika.

Årets premiärdopp utfört!

KOLLA VAD JAG GJORDE IGÅR!

 Det var så sjukt härligt! Och snacka om att jag fick sommarkänsla. Jag älskar att bada i havet på sommaren och detta ska bli min bästa badsommar nånsin. Jag ska aldrig hänga i vassen. Jag ska klä på min kropp en bikini och svassa runt i min beach body. Det kommer bli fantastiskt!

Jag ser villor pyntade med björkris och svenska flaggor och ballonger och skyltar

Det är skolavslutningskväll i staden och jag går runt, utan att fira någon, utan att titta på studenter, och tänker på att det var tio år sedan jag själv tog studenten. 10 år och exakt samma. Och en helt annan person. Samtidigt. Ibland är det jobbigt att ens tänka tillbaka för det finns så lite av mig i den där blonda tjejen på mina studentbilder.

Jag går runt i den varma sommarkvällen med hunden och undrar om det är lättare för tonåringar nu? För studenter? Eller svårare? Eller exakt samma? Jag går runt i sommarkvällen och tänker på hur töntigt helande det är att gå runt i en sommarkväll. Med solnedgången framför ögonen och musik i hörlurarna. Jag tänker att för tio år sedan var det svårare att få tag i musik att lyssna på i hörlurar. Och för tio år sedan visste jag inte riktigt hur bra jag mår av att ta långa promenader.

Jag ser villor pyntade med björkris och svenska flaggor och ballonger och skyltar och tänker på de studenterna som bor där. På hur deras natt kanske kommer vara. Kanske vild och galen. Kanske fylld av fylla och bråk. Kanske ensam utan klasskamrater men med föräldrar. Kanske för att alla klasskamrater är rövar som den aldrig mer vill träffa. Eller för att alla klasskamrater är jävla mobbare.

Jag tänker på hur min dag var för tio år sedan och hur min dag var idag. Hur ett helt liv får plats på tio år. Och hur får de kan gå.

Jag har tittat på Orange is the New Black och lyssnar på Martha Wainwright och önskar att jag hört den här sången för tio år sedan.

I will not pretend, I will not put on a smile

I will not say I'm all right for you

En människa är väldigt mycket mer än en vit cisman

Ni vet hur en Människa med stort M nästan i hundra gånger av hundra representeras av en vit cisman. I våras gick jag en kurs i anatomi där det rådde brist på denna vita man! Eller han delade i alla fall plats med en massa andra. (Det rådde inte brist på honom, han fanns med överallt, men ändå.)

Och det känns ju verkligen på tiden. Att andra får synas. Att utbildning inkluderar fler människor än bara exakt en typ, en vit cisman. Det är knappt nåt att hurra över, för det borde vara så jäkla självklart att ha med många olika människor, men eftersom jag är så svältfödd på det så hurrar jag lite ändå. Representation är inte allt, men det är banne mig nåt!

Dessa bilder är alltså från en powerpoint som min lärare använde under en föreläsning på sjuksköterskeprogrammet.

Ursäkta mina anteckningar, men titta inte på dom. Titta på bilderna! På människorna! Fucking äntligen!

Bonus: Detta blev jag också sjukt glad över att se. "Mödomshinnan är en myt!". Verkligen på tiden att den informationen når ut, vitt och brett. Och skönt när en vit medelålders man är föreläsare och inkluderar den här bilden.

Jag har sett film: high school och porr

Jag har tittat lite på film, den senaste tiden. Jag har sett två som var himla bra och en som var si så där.

Den första var den bästa och jag fick typ gåshud när jag läste beskrivningen av den på Netflix: "from The Craft to Mean Girls, the filmmaker reflects on adolescent angst, friendship and sexuality in a decade of teen movies". Det är en dokumentär om tonårsfilmer, mest high school-filmer, men jag såg nog några college-filmer fladdra förbi, deras upp byggnad och hur kidsen i dem är, mår och hanterar livet. Filmen heter Beyond Cluless (bara det namnet gör en ju glad)!

Eftersom jag har sett i princip alla filmer som nämns i Beyond Clueless var jag sjukt peppad hela tiden. Jag kände igen allt och höll med berättarrösten (som är Fairuza Balk från The Craft!!) om det mesta. Jag hade dock gärna sett att filmen gick mer på djupet och analyserade lite mer och stannade kvar vid varje film lite längre. Jag såg den ensam och fick typ diskutera med hunden, vilket inte ger mycket då han är mer en lyssnare än en pratare.

De två andra filmerna jag sett är även de dokumentärer, men av en helt annan sort. De är dock väldigt lika varandra. De handlar bägge två om kvinnor som på olika sätt befinner sig i porrbranschen.

Hot Girls Wanted handlar om amatörporrindustrin i USA. Unga, ofta tonåriga, tjejer svarar på en annons från nätet och hamnar i ett hus hos en kille som "tar hand om dom" - typ får betalt från tjejernas gig och det han gör är typ att skjutsa dom till olika ställen och skaffa jobb åt dom. De bor ett helt gäng tjejer hos honom. Alla har de olika skäl till varför de ville börja med porr. Vissa har varit i branschen bara nån vecka, andra några månader och vissa är helt nya. De flesta tjejerna tyckte de var ganska roligt i början, speciellt roligt att tjäna en massa pengar, men ju längre filmen gick så tappade branschen glansen. Filmen var ganska tragisk på många sätt.

Den tredje filmen jag sett, den som inte riktigt var lika bra som de andra, heter The Truth About Webcam Girls och är en brittisk dokumentär som följer tre kvinnor som jobbar som webcamtjejer. Att den heter the truth får en väl ta med en nypa salt, men det är väl i alla fall dessa tre tjejers sanning. En av dom, Sammie, har tidigare gjort porrfilmer, och nu gått över till webcammande. Hon kan inte titta på sina gamla filmer, får hon minns hur hemskt hon mådde och hur ont det gjorde. Hon gillar inte cammandet riktigt heller, det enda hon gillar är några regulars, vissa som inte vill se nåt naket, utan till exempel hellre vill bli dominerade av Sammie. Det bästa med webcammandet tycker dom alla är att de får själva behålla kontrollen och bestämma exakt vad de vill göra, hur mycket de vill visa och så vidare. Ibland fnissar de åt klienterna och hur lätt det är att få dem att komma. Och komma tillbaka.

Norrköpingshelg!

I helgen var jag och Daniel och Blixten i Norrköping och hälsade på ett gäng balla människor, nämligen våra kompisar!

På fredagskvällen kom vi till David. Vi tittade på hans nya lägenhet och åt thaimat och spelade Kalaha (jag vann! Inte alla gånger men nästan!) och drack öl och pratade och gick ut med Blixten på Norrköpingsgator.

Norrköping visade upp sig från sin bästa sida!

Sen kom Björkis förbi och vi åt mitt-i-natten-pizza. Tänk vad bra att två av ens kompisar som bor i samma stad också råkar bo JÄTTENÄRA varandra i samma stad. Det tar max två minuter att gå emellan Davids och Björkis lägenheter. Typiskt bra grej!

Och sen blev det sen natt och jag och Blixten sov på luftmadrass. När morgonen kom blev det Super Nintendo och pizzarester. Och sen kom Björkis förbi igen med en grill han köpt för på kvällen skulle vi grilla! Vi skulle bara flytta all min och Daniels packning till Björkis lägenhet, för vi skulle sova där istället. Vi ba hoppar runt mellan kompisar.

Väl hos Björkis sätter sig Blixten och vaktar i fönstret. Han är inte riktigt van med alla lägenhetsljud och tycker att det låter nåt FÖRFÄRLIGT. Bäst att vakta så att inget händer ens människor!

Jag duschade och bytte om och tog på mig strumpbyxorna med världens högsta midja. Inte för att jag klagar, det finns inget värre än för låga strumpbyxor.

Norrköping var fint och det kändes som sommar.

Grillkillarna hade rent tänt grillen när jag och Blixten kom tillbaka från en eftermiddagspromenad.

KOLLA VAD HÄRLIGT DET VAR, VÄRSTA SOMMARVÄDRET!

Daniel och jag och David och Björn. Björkis var uppe i köket och gjorde sallad och skalade potatis. All heder.

Grillat. Är. Så. Sjukt. Gott!

När klockan var typ 22.15 gick jag ut med Lil' B och det var helt sjukt ljust ute.

På söndagen, alltså igår, ville vi åka på utflykt och Söderköping bestämdes som utflyktsmål. Det är så himla fint där + finns massa GLASS.

Min glass var så sjukt snygg!! Även god.

Jag gillade sommarkänslan och den allmänna härligheten.

Vi gick promenad och tittade runt och tyckte allt var så himla fint.

Söderköping är verkligen ett utmärkt litet utflyktsmål om en bor i närheten.

Herrå! Det var den helgen!

Freaking sommarlov!

Idag är det måndag och i fredags skrev jag två tentor, de sista tentorna för terminen, och där med har jag sommarlov! Wohoo!

Fast jag må erkänna att det känns lite knäppt. Jag har gått en helt år på sjuksköterskeprogrammet. Bara två små år kvar (stora år!). Skolan har varit så intensiv och ny och mycket skoltid och mycket tentor och mycket kurslitteratur att tanken på att vara fri från det tills i höst, känns så galet. Fast bra också.

När jag vaknade i morse så kände jag mig så fri, jag kunde liksom göra vad som helst, utan att ha ångest för att jag borde läsa kurslitteratur eller nåt sånt. Så härligt att "bara" jobba i sommar och inte ha en massa måsten som hänger över en på samma sätt. När jag går hem från jobbet är jag liksom klar med jobbet. För den dagen. Jag kan släppa det och bara vara. Så är det ju aldrig med skolan. Det ska bli så härligt.

Och eftersom jag på senare tiden blivit värsta sommarälskaren, så känner jag att den bästa tiden verkligen ligger framför mig. Även fast sommaren kommer bestå av mest jobb, känner jag massa pepp. Som när jag var 10 och fick sommarlov. Allt roligt ligger framför mig.

Think pink!

Häromdagen blev jag uttråkad, och när jag var inne på Ica råkade jag se en massa rolig rosa och lila hårfärg och uttråkad + rosa hårfärg inom räckhåll = rosa hår! 

Jag kletade in topparna i rosalila färg och nu är jag inte lite uttråkad längre. Nu är jag ganska peppad faktiskt. Rosa hår är alltid finfint!

JUNI

Hur peppad är en inte att det är juni!?! Jag gick en långpromenad idag och hade ingen jacka på mig, bara en tröja, och blev svettig! Ingen jacka! Tiden för ingen jacka är här! Hela världen är typ grön och lövig och blommande och fantastisk.

Jag tänker ofta på hur fint det vore med luktkamera så jag kunde fånga alla försommardofter och dela med mig. Jag hör småfåglar överallt och ser lila syrener och doftar tång och hav och sommar. Det är ljust ute till sent på kvällen och jag har verkligen blivit en sommarälskare. Var kom det ifrån?