Jag har inte så många smeknamn. Jag har aldrig haft det. De jag har är nästan alla bara olika varianter på mitt namn.
Min pappa kallar mig för mina initialer, KP. Det har han gjort hur länge som helst. Och det är bara han som gör, ingen annan. Jag kallas även för Kajjan. Främst av min kompis Jessica och min lillebror Gustav. De två smeknamnen förklarar sig själv ganska mycket. Varianter på Kajsa, helt enkelt.
Kobran föddes på Peace and Love-festivalen 2009. Jag var där med ett gäng kompisar och vi var funktionärer. Vi bodde på funktionärscampingen och trivdes, som de gamlingar vi är, för att det var lugnt och tyst. Jag kan inte påstå att jag minns exakt hur det smeknamnet kom till, både för att det var en del öl inblandat och för att jag vid stunden inte visste att det var något att lägga på minnet, men jag tror att det var Hallberg som kom på det och jag tror att det hade nåt att göra med att jag påstås ha en ganska kort stubin. Ett hett temperament, så att säga. Och att jag hugger som en orm när jag blir upprörd. Som en kobra. Plus att Kajsa och kobra börjar både på K så det passade bra och liksom fastnade.
Smeknamnet Kobran har även ett spinoff-smeknamn: Klådan. Det föddes på samma festival och det var väl mer Persson och Daniel som hittade på det. Detta smeknamn är mer åt det skojfriska hållet, så att säga. De var väldigt nöjda med sig själva när de kom på det. Smeknamnet har till och med en tillhörande handgest. Det är hardcore.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar