tisdag 14 september 2010

on my knees looking for the answer

jag och min kille brukar nästan aldrig höra våra grannar. lite småljud här och där men ingen speciellt högt eller länge. men, men, de senaste dagarna har de/den som bor i lägenheten ovanför oss börjat lyssna på the killers. samma låt, hela tiden. human. are we human or are we dancer liksom. hela tiden. jag börjar nästan gilla låten nu. den har nåt visst...

Inga kommentarer: