Vissa klädesplagg är bättre än andra

När jag införskaffar ett nytt plagg så vill jag bära det hela, hela tiden. Häromveckan köpte jag en rosa tröja. Jag har använt den alldeles för många dagar (eller helt rimligt många) sen dess. Den är egentligen inget särskilt, men bara så himla perfekt. Tunn, långa ärmar och croppad. Passar utmärkt till kjol (som jag helt plötsligt börjat trivas i igen!), eller tydligen endast till mjuka tajts (som på bilden).

Okej, att det är urkassa bilder i urkasst ljus (vintern, va fan) men känn känslan. Jag trivs. Och den lilla volangkanten får mig att bli helt 90-talsnostalgisk.

Att trivas i ett klädesplagg är en så himla bra grej. Det kan låta självklart, men jag har vantrivts i så många plagg under så många år. Och ändå burit dem. För jag trott att en skulle. Att en måste. Måste klä sig i vissa saker eller måste se ut på vissa sätt. Eller så har jag velat klä mig i vissa plagg, och sen när jag inte trivts så har jag inte velat erkänna att de inte känts bra. Att de inte varit min grej.

Jag lär mig hela tiden om vilka färger och modeller och snitt och typer av plagg som jag gillar. Som känns som jag. För det är ju då jag trivs. Och då blir jag mer mig. Mer som jag är. Lite enklare och roligare och lättsammare. Så där som jag kan vara. Fast sällan är. Inte bara på grund av plaggen dårå. Såklart. Men kläder är ändå lite viktigt. Kan jag tycka. Det är svårt att vara sig själv och vara glad om en går runt och vantrivs och känner sig helt missanpassad i sina kläder hela dagarna.