Förra veckan fick min lillasyster en liten bebis. Wohoo! Världens sötaste lilla gobit. Som jag såklart har pussat på flera gånger den senaste veckan. Det går ju liksom inte att hålla sig borta. Eftersom jag har praktik på sjukhuset just nu har jag kunnat smita in när de legat på BB också. Det är ju så himla mysigt med bebisgos.
Och snacka om att jag längtar gånger tusen tills jag också har en bebis utanför kroppen istället för innanför. En riktig bebis i riktiga världen. Det är visserligen inte så jättemånga veckor kvar, men det känns som en hel evighet. När en bara måste vänta. Det finns liksom inget annat att göra. Bara vänta. Och det går så långsamt. Och så måste en ju tydligen gå igenom en himla förlossning innan bebisen är ute. Det har jag knappt börjat tänka på. Det känns läskigt och fullständigt naturligt på samma gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar