Just precis nu.

Här sitter jag på tisdagseftermiddagen. Dricker ett halvt glas öl. Halvt för att jag delat det med min man. Det var en ensam öl kvar i kylen sedan i lördags. Så då tänkte vi att ett halvt glas passar utmärkt på en tisdag. Jag hör Daniel stå i köket och hacka lök. Han lagar en gryta. Nyss lade han bröd på jäsning. Bara att skriva om det gör mig hungrig.

Jag lyssnar på musik. Det är ovanligt för mig. Jag vill ofta ha tyst. Men nu står Rolling Stones på i bakgrunden. Paint it Black. Jag sitter i vardagsrummet så det är vinylspelaren jag använder. Varför är det så att all musik låter bättre på vinylskiva?

Strax ska jag öppna kurslitteraturen och läsa igenom de kapitel vi gick igenom idag och de vi ska gå igenom på torsdag. Om vård vid vanliga sjukdomar hos äldre. Jag ska läsa om lunginflammation och KOL och kärlkramp och hjärtinfarkt och stroke. Bland annat.

I fönstret står min nya jordglob som min fader var snäll nog att ge mig idag. Eller ny och ny, den är köpt på loppis såklart, men ny för mig. Sprillans ny är den verkligen inte för inte ett enda land stämmer med vad de heter idag. Jo, några såklart. Typ Sverige. Jag blev så glad när jag fick den. Jag har alltid varit förtjust i jordglobar. Jag har alltid velat ha den som står hos min mormor och morfar. Men nu har jag alltså min egen. Med fungerande lampa och allt.

Jag tänker att jag kanske borde trimma luggen. Den börjar bli lite lång. Och kort lugg är ju vad jag gillar. Tror jag. Och jag tänker på vilka skor jag ska använda på dopet jag ska på nästa helg. Jag undrar om det kommer vara sommar då? Kommer jag kunna gå barbent? Sådana viktiga frågor snurrar i mitt huvud.

Min hund morrar lite. Han hör någon i trapphuset. Han har varit på helspänn idag för i morse blev han väckt av åska. Han gillar inte åska. Alls. Han och jag gick en långpromenad idag. Och det gjorde inte ens något att det regnade.

Och så tänker jag; är det här livet? Tisdagskvällar och delad öl och vinylspelare och stroke och ytliga tankar och morrande hundar. Och så blir jag lite lycklig.

Så många val, så lite tid

Vad ska jag välja? Så många ytliga val som gör livet lite roligare och lite svårare att leva. Och val som gör att jag blir konstant sen till saker och ting.

Ljust lila läppar?



Eller korallfärgade?

Eller mörkt, mörkt lila?

Ja, det är ett svårt liv en lever.

Mer om H&Ms badkampanj

Idag skriver jag om kroppsnormer och H&M på Svt Debatt. Läs gärna!
Jag har bloggat om det tidigare och det är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat och som jag kan prata om i evigheter.

(Jag har dock inte vågat läsa kommentarerna till artikeln än). 

Sunset dreams

Just nu pryder ett knallorange nagellack mina naglar. Sunset dreams är en färg jag hatar ibland och fullkomligt älskar andra gånger. Jag måste liksom vara på rätt humör för att den här färgen ska funka. Den är himla somrig men ibland kan jag nästan tycka att den är tråkig. Fulorange typ.
Just nu är jag sugen på att prova färgen Eye of the Tiger Lily från Flower. Den är liksom gulorange och ser mycket mer spännande ut.

Men men, jag måste ändå strax ta bort det, för idag är det måndag och på måndagar har jag praktik och inom vården får en inte ha nagellack. Ack, så bittert det är, men sånt är livet.

Tjugo grader och sol, jag tackar, jag!

Vad i hela friden hände?  I fredags blev det helt plötsligt sommar! Så himla härligt. Varmt var det och jag satt ute med armarna bara. Underbart!

Jessica var i stan och jag mötte upp henne och hon hade bil, så vi körde ut till Jogersö och Havets Källa. Solen bara gassade och vi drack kaffe och åt glass med hallon och chokladsås och nedsmulade kakor. Så gott!

Det var dödshärligt i solen och vi är verkligen värda lite värme efter en lång, kall vinter. Det var lika kul som alltid att träffa Jessica (och det fick jag ju göra igen igår) och vi pratade bort flera timmar. När solen började gå ner bakom tallarna så sade vi adjö till Jogersö och gasade vidare mot Peterslund där hon släppte av mig, för jag skulle nämligen grilla hos Daniels föräldrar. Där satt vi ute hela kvällen och åt grillat och drack öl. Det blev liksom inte ens kallt på kvällen. Då är det sommarvärme på riktigt.

I igår var det lika varmt igen och jag och mamma satt på min balkong och pratade hela eftermiddagen. Det var så där varmt att det var skönt att komma in efteråt för att få lite kyla och skugga. Jag hoppas den här värmen stannar kvar nu.

Lite tankar om gårkvällens musiktävling

Igår tittade jag på hela Eurovisionsfinalen för nästan första gången i livet. Det var ganska bra. Främst för att det överlag är väldigt många konstiga och dåliga nummer. Europas bästa är liksom inte så himla bra. En låg högstanivå. Men kul, det var det!

Vi hade långväga besök här hemma i soffan. Hela vägen från Norge kom våra gäster, Jessica och Jan. Som tur var (eller dåligt kanske?) så vann varken Norge eller Sverige, så det utbröt aldrig något bråk.
Jag kan inte förstå hur Danmark vann, deras låt bara passerade förbi mina öron. Jag kunde knappt minnas den. Men tycker deras stil var lite för lik Loreen. Barfota och så där naturhärligt och sittandes på golvet. Det såg vi ju redan förra året.

På tal om Loreen så var ju hon typ bäst igår också. Hon och Sarah Dawn Finer gillade jag bäst. Men de tävlade inte ens. Gina Dirawi och Petra Mede gillade jag också, men vad tusan hände med Erik Saade? Fick han bryt över att vara med i livetv i hela Europa?  - I love hashtag, I don't know why!
- Hashtag: beautifulgirl! (till Norges bidrag) och  - Hashtag: MILF! (till Petra Mede). Så jäkla tråkigt att ha en sådan i green room. Jag förstår inte varför i Dirawi var där istället för Saade? Det enda Saade kunde fokusera på var utseendet på de tävlande och på Mede. Det känns ganska ofräscht och en tråkig signal att sända ut till resten av världen. Och bikiniflickorna i pausunderhållningen likaså.

Kiss me, kiss me. Cover my body in love.

Neonskylt av Tracey Emin.
 Som jag älskar den kvinnan. Ett av mina mål i livet är att äga något konstverk av henne.

Tyvärr, grabbar, det är kjolen som är till salu!

I dagarna har väl ingen kunnat missa Emelie/En blommig tekopps eminenta inlägg angående American Apparel och deras sexistiska bilder på bland annat skjortor.
Hon har givetvis helt rätt i allt hon säger och det är ju inte första gången AA är i blåsväder.

När en ser den här bilden kan en ju ställa sig frågan: vad är till salu, är det tjejen eller kjolen? (Tyvärr, grabbar, det är kjolen).


Det mest sjuka/sorgliga i det hela är AA:s uttalande. De säger, bland annat:

"Tyvärr har några bloggare förväxlat en konstnärlig fotografering med en produktfotografering och till följd av det bröt en kontrovers ut"

Först och främst kan jag inte riktigt se skillnad på en "produktfotografering" och en "konstnärlig fotografering" när det gäller en webshop där de visar upp produkter som de vill att vi ska köpa. Alla bilderna är skapade för att sälja produkterna. Bilderna från de olika typerna av fotografering ligger bredvid varandra på hemsidan och alla bilderna är skapade för att visa upp produkten.

Här är det skjortan vi ska titta på. Skjortan! (En kan till exempel bära den när en ska sova).


 Men okej, jag fattar vad han från AA menar.
Men det är ju himla intressant att så fort det är konstnärligt då måste tuttar och rumpor visas. Inte kan en skjorta visas med jeans till. Nej, herre min påve, för att se hur skjortan ser ut på ett konstnärligt sätt så måste rumpen vara bar. Så är det ju bara. Eller så måste tuttarna synas. Det fattar väl alla. Det är ända sättet att förstå hur fin och bra den här skjortan verkligen är.

En kan till exempel bära den på stranden. Då räcker det med små bikinibyxor till. En bikiniöverdel blir hel onödig, skjortan räcker.

Läs även Nanna Johanssons fantastiska inlägg om hur det kan gått till när bilderna kom till.

Ovaries before brovaries

Bästa Leslie Knope. Min ledstjärna och förebild i livet.

80-talsprickar!

Idag är jag klädd i en prickig 80-talsblus med axelvaddar som jag fyndat på Americana Classic Vintage Warehouse. 

Just nu har jag en matchande paj i ugnen, med hallon och blåbär. Ungefär exakt samma färg som blusen.

I heard air hiss out the hole!

Idag har jag känt mig väldigt Hannah Horvath. Jag har nämligen något i mitt öra. Eller, rättare sagt, jag har känslan av att det är något i mitt öra. Något som killar mig. Som jag inte får ut. I vänsterörat. Så himla irriterande. Vad är det?! Det måste ut. Jag blir galen. Är det en liten insekt? Är det hundhår som fastnat där? Är det något som lagt ägg och byggt bo i mig? Eller är det bara lite öronvax?

Jag har varit nära hela dagen att köra upp en tops så långt det bara går för att få bort känslan. Men jag har hållit mig. Än så länge.

Jag hoppas att det inte kommer gå så här långt.

Primula veris

Min man kom hem med några små, tjusiga gullvivor efter att ha varit ute på hundpromenad.

Nu får de bo i bokhyllan i en liten, liten glasburk. 

If it hadn't been for Cotton-Eye Joe, I'ld been married long time ago

Utan att avslöja för mycket vill jag bara meddela att säsongsavslutningen av New Girl, avsnittet "Elaine's Big Day" var så himla bra. Jag tycker att New Girl blir bättre och bättre för varje avsnitt. Jag glömmer alltid hur roligt det är och sedan när jag ser avsnitten så dör jag alltid av skratt.

I "Elaine's Big Day" var det bröllop, det var par som gjorde slut, blev ihop, en grävling spelade en stor roll, likaså Rednex gamla hit "Cotton-Eye Joe". En mycket bra säsongsavslutning, helt klart.

Jag har givetvis gått runt och sjungit på "Cotton-Eye Joe" exakt hela dagen.

Skärgårdsdröm

Hade jag haft möjlighet (typ pengar, tid och en båt) så hade jag helt klart slagit till på den här lilla skärgårdsdrömmen.

Det är ett litet fritidshus på bara 35 kvadrat med en liten gäststuga. Hur mysigt ser det inte ut? Vilken dröm att få tillbringa sommaren ute i skärgården.

Tänk vad fint att få bada från sin egen ö. Inne i stugan ser det så himla skärgårdsmysigt ut. Blått och vitt och grovt trä. 

Tänk vilket ställe att fira midsommar på. 

Köket! Utsikten! Tänk att stå och koka färskpotatis i det köket.

Hade jag en och en kvarts miljon över hade jag haffat det direkt.

(Alla bilder kommer från Fastighetsbyrån).

Mina åldersnojor

Det är konstigt det här med ålder. Ibland känner jag mig så himla gammal. Och andra gånger är jag så ung.

I skolan är det jag som är den gamla. I ålder är jag gammal. Jag är närmare trettio än tjugo och det tycker tjejerna i skolan är svinagammalt. De är strax över tjugo. Vissa har barn. De flesta har barn. Eller barn på väg. Jag har varken eller. Även fast jag är så gammal.

En boende på avdelningen där jag gör min praktik kommenterade igår att hon nästan blev orolig för mig. Att vara över tjugofem och inte ha barn än, det tyckte hon inte lät bra. Att få första barnet nära, eller efter, trettio var alldeles för sent, tyckte hon. Nu är hon visserligen 90 år och dement, men ändå. Det ligger nåt i det hon sade. Jag får känslan av att många håller med henne. Just det där med barn verkar vara en hang up för folk. Många tycker liksom att det är konstigt att vara i min ålder och inte ha barn än. Att jag börjar bli för gammal. Snart är min tid förbi och the ship has sailed. De blir nästan oroliga för att jag är så gammal.
Det samma gäller det här med fast anställning. Att jag inte har det tycker många är lite konstigt och oroande. Det "bör" en ha vid en viss ålder. De som tycker det är givetvis från en helt annan generation än jag och många har inte riktigt koll på hur arbetsmarknaden ser ut idag. Eller de vet väl egentligen, men är ändå fast i tanken att det ska vara "som förr". När de var unga. När de fick jobb hur lätt som helst. I alla de här sammanhangen känner jag mig gammal. Eller rättare sagt för gammal.

En annan anledning till att jag känner mig gammal i skolan är att jag har så himla mycket mer utbildning än alla de andra i klassen. Jag har mer kunskap och mer verktyg att använda kunskapen. Och eftersom jag är lite äldre har jag även mer erfarenhet generellt. Jag har arbetat mer, till exempel. Pluggat mycket mer. På högskola och universitet. Det gör att jag i många ämnen vet mer och får förklara saker för andra. Och det gör att jag känner mig himla gammal.

I andra sammanhang känner jag mig jätteung. Inom partiet till exempel. Där är jag ung med stort U. Rena barnet. Jag var ju iväg på en konferens häromhelgen och då var jag definitivt yngst. Den som var yngst efter mig var strax under 40. De som var runt 50 var i princip unga de med. I de fallen kan jag känna mig ung och dum. Det är ju sämsta sättet att känna sig ung på. Jag kan känna att mina tankar och åsikter inte är särskilt viktiga för att jag inte har samma kunskap och erfarenhet som de äldre. Att de ser ned på mig på grund av min ålder. Typ vad gör en sådan ung jänta här, med oss? Som om jag inte hör hemma där.

Jag tycker inte jag hör hemma någonstans jag. Vad ska en tjugosexåring hunnit med i livet egentligen? Var hör jag hemma? Ingenstans verkar det som. Jag låter liksom mina åldersnojor styra mig. Jag har alltid varit ganska ålderskänslig. Ganska åldersbesatt. Jag har aldrig velat erkänna det, men jag har alltid tyckt ålder varit viktigt. Jag har alltid blivit stressad när folk som är yngre än mig "hunnit med" mer. (Som om det finns en måttstock på vad en ska hinna och när). Jag jobbar hela tiden på att inte bry mig. Jag undrar när jag kommer känna mig nöjd och bekväm i min ålder.

Överlag tycker jag dock att allt blir bättre med åren. Jag gillar nog den här åldern ganska mycket. Jag fyller tjugosju i år och det känns ganska okej. Ibland. Ibland får jag svindel när jag tänker på hur gammal jag är. Rent känslomässigt har jag aldrig haft en bättre ålder. Jag har aldrig mått bättre eller varit lyckligare än just nu. Att vara ung är inte what it's cracked up to be. Varje år blir livet bättre. Än så länge i alla fall. Förhoppningsvis fortsätter det så.

En riktig sommarblus

Den här blusen, som helt klart är min nya favorit, hittade jag på Americana Classic Vintage Warehouses fyll-en-påse-rea. Jag hittade så himla mycket bra där. Är typ förvånad över mig själv och mina skills i second hand-shopping. 

Blusen är mer lila än blå och har små, vita prickar på. En riktig sommarblus. Den är midjekort och underbar.

Jag gillar ordet "blus" för övrigt. När en arbetar inom äldreomsorgen blir det ett ord en använder mycket ("bysthållare" är ett annat). Jag ska börja använda det oftare även utanför jobbet.

I got this feeling on the summer day when you were gone

Idag är en sån där megaupptagen dag. Jag har både jobb och praktik. Från 07.00 till 21.30 med en paus för lunch och för att cykla en mil och lämna Blixten hos hundvakt. Inte världens bästa bloggdag med andra ord.

Igår / Idag

Igår var jag lördagsstilig i ny second hand-klänning:

Idag (eller egentligen i morse) var jag söndagssunkig i fladdriga mönsterbyxor och solbrillor:

Tv-inspirerade framtidsdrömmar

Inatt hade vi David som nattgäst och i morse tittade han och jag på morgontv. Vi fastnade för programmet där Mary Portas "gör om" en butik. Det var första gången jag såg det programmet, men det kanske är samma upplägg varje gång? I vart fall så var hon i en småstad i England och hjälpte en man och en kvinna förbättra deras lilla matbutik.

Jag och David blir såklart totalinspirerade och började drömma om vår egen lilla lokala matbutik här i stan. Vi blev så himla sugna på att starta vår egen butik. Vi började prata om hur upplägget skulle vara, var den skulle ligga, hur inredningen skulle se ut, vad vi skulle sälja, vem av oss som skulle göra vad, vad öppningserbjudandena skulle vara, hur vi skulle göra reklam för butiken, hur vi skulle locka in folk, var vi skulle få tag på de närproducerade varorna, att vi skulle kunna kombinera en fysisk butik med en webshop. Och så vidare. I all oändlighet. Nu är egentligen alla planer klara, så hade vi pengar och en lokal så skulle vi kunna öppna den här butiken när som helst. Det är ändå skönt att veta att den back up:en finns om våra andra jobbplaner skulle gå åt skogen.

Tänk så inspirerad jag kan bli av ett tv-program. Jag blir ofta så. Börjar drömma och göra planer i huvudet. Eftersom jag är positiv så löser allting alltid sig i mina planer. Jag vet inte om det skulle vara så i verkligheten dock. Men jag tycker fortfarande att den här staden kan behöva en liten mataffär med bara massa ekologiska och närproducerade specialvaror. Det skulle vara så himla mysigt. Även om det inte är jag som driver den. För det verkar inte särskilt troligt. Men ändå. Det skulle vara fint. Om det inte var jag som ägde den skulle jag helt klart handla där.

Fyll-en-påse-rea!

Igår hade jag värsta bästa shoppingdagen. Min farsa ringde mig och undrade om jag ville med på bag sale på Americana Classic Vintage Warehouse, vår allra bästa lokala second hand. Jag sade givetvis ja. Finns det nåt jag älskar så är det reor. Speciellt när jag får fylla en hel kasse för 200 spänn. Det är så mycket kläder för så lite pengar att jag nästan blir snurrig.

Jag fick med mig ganska mycket hem, om vi säger så. Två blusar, fyra klänningar, två kjolar, en jacka, en väst, en portmonnä och en liten väska. För två hundra kronor. Som jag inte ens betalade, för det gjorde farsan!!

Jag provade inget i affären, för det var asamycket folk och kö till provrummet och jag har inget tålamod för provrumsköer. Så allt var oprovat och jag var lite orolig att saker inte skulle passa. Men när jag kom hem och provade igenom allt var det bara en klänning som inte passade. Den tjusiga, rosa Virgin Suicides-långklänningen var alldeles för smal liksom. Jag kunde inte dra igen den i ryggen. Så himla synd, för den var jättesnygg på.

Allt annat satt som en smäck. Den svarta pennkjolen till exempel var klippt och skuren för min kropp. Likaså den lila, prickiga magblusen. Jag är nästan förvånad så bra allt passade. Men efter års second hand- och loppisshopping blir en ganska bra på att se vilka kläder som kommer att passa.

Den här prickiga 90-talslångklänningen med förklädeskänsla åker på idag. Den passade mig helt jäkla perfekt. 

Den sitter liksom perfekt slickad efter min kropp. Utan att på något sett vara tajt, bara alldeles perfekt. Det är en sån himla skön känsla när kläder passar så bra!

Jag är himla glad att jag var på Americana igår och inte idag. Idag är det nämligen marknad i stan och det lär vara ungefär hur mycket folk som helst. Men annars är det ett hett tips, om en gillar amerikansk second hand. De kör den här fyll-en-påse-rean varje fredag och lördag i resten av maj.