Wow, hej bloggen!
Det var år sen sist? Men jag överfölls av en brutal lust att blogga. Bloggen blir inne 2022, jag lovar. Trendigt igen. Alla vill blogga och läsa bloggar. Skriva av sig. Långa texter som nästan ingen läser. Men det är fritt. Och fridfullt.
Jösses, vad skönt det är ett skriva vid en dator. Så trött på lilla mobilen? Borde jag köpa en dator? Det låter dyrt, med tanke på att detta är ett absolut infall, som antagligen inte kommer följas upp på ytterligare tre år eller nåt. Men det är så fint att ha bloggen. Att ha bloggat. Att ha allt samlat. Det finns ju inte samlat på Instagra, trots att jag är jävulskt aktiv där. För där blev ju alltet deletat. Borttaget. Inga minnen, inga bilder, inga texter kvar. Inget kvar. Här finns allt kvar. Trygga, lilla bloggen. Här kan jag gå tillbaka och hitta gamla inlägg. Gamla bilder. Sen 2010. Jag kan inte fatta att jag bloggade så aktivt, så länge. Och läste bloggar så länge? Så många. Sen kom stora bloggdöden. Men, som sagt, bloggar är på väg tillbaka. Liksom furu och pizzavalv. Allt kommer tillbaka. Så tydligen även blogglusten?
Ytterst tveksamt att det håller i sig för mig. Men det är så kul att skriva på ett tangentbord! Gör ju bara det på jobbet i nuläget och då är det kortare dokumentation om patienter. Jag får sällan tillfälle att svamla. Att breda ut mig. Det hör liksom inte hemma där. Vilket i och för sig är helt rätt. Men ändå. Tråkigt. Det hade kunnat bli mycket roligare att skriva i journalen om man fick fladdra ut. Fantisera. Hitta på och kanske överdriva. Roligare. Men kanske inte korrekt. Bäst att hålla sig till bloggen.
